Vad är det hemliga syftet med änkegrevinnans plötsliga resa? Hur går det för Mrs. Patmore med hennes nystartade B&B? Kommer den obevekliga Lady Mary att ge kärleken en chans igen? Blir Thomas Barrow gudfader till Anna och John Bates barn?
Det var den sortens frågor som Samantha Bond (= Lady Rosamund) och Allen Leech (= Tom Branson) inte fick svara på när de mötte en mindre skara inbjudna journalister under en tjusig ”Afternoon Tea” på ett exklusivt hotell (vars namn inte får nämnas i detta sammanhang) i Lärkstan. Deras ”överrock” satt bland oss och bevakade produktionsbolagets intressen. Violet Crawley, fenomenalt spelad av Maggie Smith och känd för sina vassa riposter, skulle nog ha kommenterat detta med en av sina syrligaste repliker: ”Principles are like prayers: Noble of course, but awkward at a party.”
My name is Bond – Samantha Bond. I take my tea stirred, not shaken.
Downton Abbey, den mest framgångsrika tv-serien någonsin, såld till över 100 länder, går mot sitt slut. Inte säsongavslutning, utan ett mer definitivt avsked. Ryktena om en långfilm har dock redan börjat cirkulära. För de trogna entusiasterna återstår endast ett avsnitt samt en julspecial som sänds på annandagen. De två besökande skådespelarna fick dock avslöja att upplösningen i alla avseenden blir ett slut på en epok. Inspelningen gjordes på det förnäma London-hotellet The Ritz. Vid sidan av de välkända, älskade karaktärerna får vi även se produktionsteamet agera som statister vid den sista måltiden. Under de sex åren som gått sedan seriens start har alla medverkande hunnit bli som en stor familj – just detta betonar Allen Leech och Samantha Bond gång på gång.
Lady in Red Armchair: Samantha Bond a.k.a. Lady Rosamund
Att starka vänskapsband finns där står det också klart under den underhållande frågestunden. Med charm och espri berättar de om sina rollfigurer och berömmer den brittiska dramaseriens skapare Julian Fellowes bland annat för dennes förmåga att utveckla karaktärerna allteftersom han lär känna skådespelarna. Samantha Bond gjuter liv i den till synes torra, men samtidigt för sin tid moderna och själva verket kärleksfulla fastern. Allen Leech har blivit publikens ögon. Som irländaren Tom Branson gör han en formidabel klassresa och från en socialistisk chaufför klättrar han upp till att bli earlen av Granthams svärson. Branson är också den ende som obehindrat rör sig mellan tjänstefolket och herrskapet.
I samma fåtölj: Allen Leech a.k.a. Tom Branson
Under senaste säsongerna har tittarsiffrorna förvisso dalat något, men Downton Abbey har likafullt rönt en sagolik framgång. Inte utan anledning! “What is a weekend?”, förvånas änkegrevinnan av Grantham i ett tidigt avsnitt. Nu måste vi dessvärre ta reda på ”What is a weekend without a new episod of Downton Abbey”?
Alla vill vi fotografera Lady Rosamund & Tom Branson! Gärna även fotograferas med…
Som tröst mot eventuell abstinens finns ändå alla sex säsongerna tillplattade. Den sista släpps på dvd 7 december.
Bokrelease på Stockholms Matmarknad i Sturegallerian. Friskt, ungt vitt vin från Spanien, Albariño de Fefiñanes 2014, i glasen och ostron med pålägg på faten. En variant med gurka, äpple, pepparrot och citron och den andra av japansk fason med ponzu-sås, sesamolja och laxrom.
Ostronrecepten är hämtade ur stjärnkocken Tommy Myllymäkis nya kokbok Fisk & skaldjur. Tillsammans med vinskribenten Alf Tumbles Vin med adress var den anledningen till eftermiddagens smakliga och trivsamma tillställning – firande dessa två boknyheter.
Presentationen av Spendrups julöl på hösten brukar locka många representanter för media. En trivsam tillställning som inte enbart innebär provsmakning av de nya ölen utan även bjuder matiga och underhållande inslag. I år ägde lanseringen rum på hemmaplan i Vårby, numera enbart koncernens experimentbryggeri (och huvudkontor).
Eftermiddagens värdar var Spendrups två bryggmästare, Richard Bengtsson och Johan Spendrup (Wisby/Gotlands Bryggeri) samt den senares farbror, Ulf Spendrup, företagets vice VD, som hade många anekdoter att berätta om familjeföretagets mer än hundraåriga historia.
Johan Spendrup i topp, syster Anna och farbror Ulf nedanför samt vokalensemblen Erato
Spendrups Julöl – Matbitarna till
Väl till bords – i bryggeriets för dagen julpyntade garage! – fick vi prova de nya julölen tillsammans med matchande munsbitar framtagna av Stefan Eriksson, Årets kock 2005.
Julölsdivertissement
Inte bara på Spendrups Julöl och mat utan det bjöds även underhållning, som sagt. Stämsång (utan kesoburkar) av vokalensemblen Erato, Amanda Wikström, Ebba Lovisa Andersson och Petra Brohäll, samt stå-upp-muntrationer av komikern Jonas Glans.
Spendruparna Ulf & Johan, Richard Bengtsson, Annika Molander; dagens kock Stefan Eriksson samt dito underhållare Johan Glans
Julen står, om inte för dörren, så åtminstone i farstun. Advent stundar och med den, festdryckerna till vinterns förestående högtider – ett återspeglande av vår nordiska dryckeskultur. Utbudet av glöggar, snapsar och öl växer för varje år och de återkommande favoriterna utmanas av uppstickare. Dessa säsongsbetonade produkter bringar nya alternativa, mer eller mindre påhittiga/tokiga kryddningar och smaksättningar.
Nyligen var jag bjuden att prova på några av de nya lanseringarna: Spendrups julöl – som jag delar i nästa inlägg samt en trio akvaviter jämte en glöggduo som det handlar om här.
Glögg
Skånska Snälleröds presenterade två vita glöggnyheter: en Vitvinsglögg och en Starkvinsglögg (12,5% resp. 15%). Samma kryddning av bland annat citrus, ingefära och kardemumma i bägge, fast mer av vin, honung och socker i den starkare. Båda kan förstås drickas på traditionellt uppvärmt vis med russin och mandel, men en alls inte dum variant är att avnjuta dem kalla, ”on the rocks”, med ett citron- eller apelsinskal. Snälleröd Vitvinsglögg 75 kr / Starkvinsglögg 85 kr
Snälleröds glöggar är ekologiska vilket också gäller för samma producents nya brännvin, Brännmästarens Julakvavit. Den bär smak av sina tre månader på nya franska ekfat och är en riktigt mjuk snaps med komplexitet, en behaglig sherrysötma och bra längd. Frågan är om den ändå inte gör sig allra bäst till gottebordet eller som avec! (40%, 199 kr/50 cl)
Julsnaps
Norska Lysholm Linie Christmas Edition är en given akvavit på mitt dryckesbord i juletid, år efter år. Långlagringen på Olorosofat ger tydliga fattoner till den kummin/anis/citrus-kryddiga, örtiga spriten som mynnar ut i en elegant finish. Avnjutes med fördel rumstempererad, varför inte med en skiva gås- eller anklever! (41,5%, 219 kr/50 cl, 10363)
Till skillnad från norska akvaviter ligger de danska inte till sig på fat och är till följd därav burdusare till sin karaktär. Ett typiskt exempel på detta är Aalborg Jule Akvavit 2015, som för året fått ny utformning av konstnären Peter Max Jacobsen. Det riviga, kummindominanta innehållet är dock alltid densamma i denna danskarnas egen julefavorit. (47%, 299 kr/70 cl, 10201 BS)
Julsnaps-cocktails med Charlotta Berggren
Att akvaviter inte bara kan snapsas eller sippas utan även utgör en utmärkt grund för drinkar visade Charlotta Berggren, bartender på Svartengrens och vinnare i Linie Award 2015, genom att skaka fram denna cocktailtrio…
LINIE IN SIGHT 5 cl Lysholm Linie Aquavit, 1 cl punsch, 3 cl morotsjuice, 3 cl citron, 15 ml sockerSAFFRANSFLIP 5 cl Snälleröds Brännmästarens Akvavit, 3 cl grädde, 1 ägg, 2 cl saffranssockerÄPPLE Muddla ett halvt äpple, 4 cl Aalborg Jubilæums Akvavit, 2 cl sockerlag, 3 cl citron. Toppas med champagne, om så önskas
Gastrologiska Julsnapstilltugg
Tilltuggen till denna förjuliga provning var anrättade av Jacob Holmström, Gastrologik.
Bakad kungsflundra med krondill, kräftsås, stekt svamp och spritärtor / Sashimi gjord på svensk vildlax från Junkön med sojaemulsion, ingefära och örter / Plommonkaka (sockerkaka med rostad mandelmassa, vaniljkräm och syltade plommon)
Första måndagen i november är en speciell måndag. Då sätter sig nämligen landets hela restaurangtoppskikt till rätta på Cirkus parkett i Stockholm för att delta vid ett av årets största branschevenemang: Restauranggalan.
Under en tretimmars middagssittning utses 15 vinnare i olika kategorier och aspekter av restauration, från Årets Klassiker (Kometen i Göteborg) resp. Framtidslöfte (Fabian Kalf Hansen) till Årets Krog (Bloom in the park, Malmö) resp. Krögare (28+, Gbg)… En ny kategori är Årets Kulturrestaurang, som vanns av Lanthandelns Espresso (som driver serveringarna på bland annat Millesgården, Bonniers Konsthall och Konstakademien).
RS:s chefredaktris, den paranta Lisbeth Rauden, hälsade alla 450 gäster välkomna. Därpå startade priskavalkaden… Ovan t.h. får Björn Kjellberg från PM & Vänner i Växjö priset för Årets Hållbara Krog medan Thomas Deijing tar emot RS Hederspris (bilden nedan).Spritmuseum vann inte i kategorin Kulturrestaurang, men tog hem utmärkelsen som Årets Ölutvecklare (t.v.) Dubbelvinnaren Daniel Crespi fick följaktligen två drinkar i scenbaren.
Två av galans vinnare fick även privilegiet att bana sig fram till scenen inte bara en gång utan två: Fotografiskas restaurang, som juryn utsåg till både Årets Hälsokoncept och Årets Smaksättare, medan Gamla Stan-krögaren Daniel Crespi (Leijontornet, Djuret, Pubologi, Omakase Köttslöjd, Tweed…) hyllades som Årets Innovatör & dito Sommelier.
Årets Krögare: Ulf Johansson (t.v.) Årets Matsalsteam: Vollmers, Malmö (ovan t.h.) Årets Barkoncept: Bottles (nedan t.h.)Två unga vinnare! Årets Framtidslöfte: Fabian Kalf Hansen (t.v.) och Niklas Ekholm, mottagare av Svenska Kockars Förenings Stipendium.Igy Vidal, ägare till Årets krog: Bloom in the Park (ovan t.v.) och chefredaktören Lisbeth Rauden i helfigur.
Varje pristagare serverades en drink på scen av bartendern Dosa Ivanov, tvåfaldig svensk mästare och vinnare i World Cocktail Championships 2015.
Restauranggalan – middagsmenyn
Aftonens meny var signerad Svenska Kocklandslaget. Den inleddes med ”korv med bröd”: fläskkorv smaksatt med citron och svartpeppar som serverades med räksallad på skånsk jätteräka, pepparrotsmajonnäs, ärtkräm, kålrot, senapskräm och surkål. Drycken som ackompanjerade var Jacobsen Extra Pilsner.
Andra serveringen var en lättrökt röding och rostad blomkål, höstens syrade rotfrukter samt smörsås med forellrom och gräslök. Till detta Bellingham The Old Orchards Chenin Blanc 2014.
Jag kan försäkra att maten smakade bättre än hur den ter sig i detta osmickrande fotoljusJo, det serverades en whiskysnaps också!
Till dessert bjöds det mjölkchokladbavaroise med Zacapa-rom och Madeleine, med smaker av gräddfil, kola, havtorn och hasselnöt. I glaset: Guinness West Indies Porter.
Jag kan försäkra att maten smakade bättre än hur den ter sig i detta osmickrande fotoljus…Jens Dolk i händelsernas centrum… Kocklandslagets konditor Frida Bäcke berättade om aftonens meny.
Årets konferencier, Jens Dolk, gjorde ett bra jobb på scen; underhållande och rapp, även om pristagarnas respons stökades väl raskt undan. Noterbart var att några av de vinnande traktörerna (Lanthandelns Espresso, Fotografiska) inte fanns på plats utan att priserna togs emot av (några anonyma ur) personalen. Kanske var de för upptagna, för det kan väl inte vara så att de inte bryr sig om denna hedersbetygelse?
För den musikaliska inramningen svarade saxofonisten Michael Feiner, slagverkaren David Eldh samt Matt Joko, dj.David Eldh slår sig genom publikhavetGlädje!
Eljest var Restauranggalan 2015 en rejäl förbättring mot föregående års galor. Godare mat, roligare och raskare presentation samt som extra bonus denna berusande, bubblande bravad till byggnadsverk…
Champagnetorn
Lite spill får man räkna med, tänkte nog Björnstierne Antonsson, och moppade på!
650 glas fördelade på 12 våningar och en totalvikt om 98 kg. En och en halv timme tog glastornet att bygga upp och sedan ytterligare två timmar för att fylla coupeglasen till brädden med innehållet ur 113 buteljer, det vill säga allt som allt 85 liter champagne (Champagne Pannier Brut Tradition).
Arkitekterna bakom och hands-on-byggarna/hällarna av denna berusande pyramid är krögaren Erik Videgård och sommelieren Björnstierne Antonsson som därmed slog sitt egna tidigare (inofficiella) svenska rekord i champagnetorn! 🙌
Vinkällansyskonen Maya & Filip Samuelsson tackade inte nej till champagne
Riv pyramiden! Att jämna den med marken gick avsevärt snabbare än att uppföra den! Restauranggalan arrangeras, för åttonde året i rad, av tidningen RS. (Restauranger & Storkök) i samarbete med Svenska Kockars Förening, Chaîne de Rôtisseurs, Sommelierföreningen, Sveriges Bartenders Gille, Sveriges Bästa Bord, Grythytte Akademi och Restaurangakademien.
Alla vinnare på samma bild! (någon kanske dold men ändå)
Själv var jag för övrigt inte enkom där som glad galagäst utan även på uppdrag av arrangerande RS. för att bevaka tävlingen Årets Servitör som föregick.
Årets servitör, Jeanette Linder (Råkultur), hyllades än en gång på själva Restauranggalan
Toscana är för mången Italienresenär själva sinnebilden för landet; ett romantiskt vykortslandskap med idylliska kullar, pittoreska bergsstäder och ett lapptäcke av olivlundar och vinodlingar. I Toscanas hjärta ligger Chianti-regionen, känd för sina röda viner, där druvan Sangiovese dominerar. Dessa viner utmärker sig med en kryddig fruktighet och hög syra, något som lämpar sig väl till regionens gastronomi.
Om vinerna från Chianti är omtyckta och populära, så är maten emellertid inte lika välbekant eller spridd över världen. Vad äter man egentligen i Toscanas mitt? Denna fråga ämnar Taverna Brillo besvara under de närmaste dagarna, då man bjuder på ett kort gästspel med kocken Sauro Gori som driver restaurangen Villa San Michele i Greve in Chianti, huvudorten i vindistriktet, halvvägs emellan Florens/Firenze och Siena.
På Tavernans tillfälliga meny står rustik, regionstypisk husmanskost och toscanska specialiteter. Eftersom Chianti ligger långt in i landet är mycket av köket växt- och djurbaserad medan mindre hämtas ur havet. Bland förrätterna, som serveras på Brillo, hittar man Papa col pomodoro, en mild tomatsoppa/gryta där (gårdagens) bröd sugit upp vätskan eller Bruschetta con fegato di pollo, grillat bröd med hackad kycklinglever. Bland pastarätterna finns kaninvarianten Linguini al ragù di coniglio.
Den grillade klassikern, t-bensteken Bistecca Fiorentina, serveras uppskuren på en bädd av spenat och med citron som enda sällskap. Köttets ursprung är den toscanska, vita korasen Chianina – 100 kg har specialimporterats enkom för detta gästspel.
Tiramisù är ju en italiensk dessertklassiker, kaffe och efterrätt i harmonisk förening. Tiramisùn som Signore Sauro Gori har komponerat innehåller dock ingen espresso utan i stället jordgubbar bland mascarponen och savoiardikexen. Spetsat med Vin Santo. Annorlunda och dolce!
Fyra Chiantiviner (på glas) att matcha maten med finns också. Samt focaccia!
Ingen italiensk måltid blir sämre av focaccia! Denna är bakad av Tavernas Brillos egen världsmästarbagare, Håkan Johansson.
I måndags ägde årets Restauranggala rum. Igår delade tidningen Allt om Mat i sin tur ut sina årliga utmärkelser vid en mindre tillställning på Tändstickspalatset i Stockholm.
Allt om Mats Stora matpris
Allt om Mat:s Stora matpris gick till Fredrik Eriksson, krögare på Långbro värdshus och lunchrestaurangen Asplund i Solna. Han belönas för sitt långvariga arbete för svensk gastronomi.
Gyllene Glaset
Andy och Ned från Seghesio tog emot ett av 2015:års Gyllene Glaset
Vinpriset Gyllene Glaset delas ut till en vinmakare eller ett vinhus som har utmärkt sig för hög kvalitet och egen stil. Det prestigefyllda priset fyller 20 år. Därför ärades inte bara en utan två mottagare: den kaliforniska zinfandel-producenten Seghesio och champagnehuset Louis Roederer – två familjeägda vinföretag med välförtjänt renommé.
Louis Roederers ägare Frédéric Rouzaud tog emot det andra av årets Gyllene Glaset av bland andra Jan Holmström, Allt om Mats vinprovargrupps ordförande.
Allt om maten och vinerna på Allt om Mat-pristudelningen
Ett oklanderligt val – bara att instämma i! Viner med glädje att ta i sin mun tillsammans med annat smått och gott som också serverades.
Koreansk krabbsallad med ris / Potatis och cheddarost Royal med varmrökt örret (norsk öring)
Värdinna för kvällen var chefredaktören för Allt om Mat, Mona Johansson. Hon presenterade aftonens pristagare och påminde dessutom om att Sveriges första och största mattidning firar 45 framgångsrika år. 1970, när idén att satsa på en tidskrift som uteslutande skulle handla om matkultur föddes, verkade den inte bara djärv utan rentav våghalsig. Husmanskost dominerade i de svenska köken. Vem skulle vilja läsa om vad som dagligen ställs på ett matbord? Behovet av inspiration och nya trender visade sig dock så stort, att Allt om Mat blev snart inte bara en stor succé utan även en stilbildare inom den snabbväxande nya genren som idag omfattar en mängd olika titlar.
Tidningsomslagen såg något annorlunda ut då jämfört med idag… Allt om Mats chefredaktör, Mona Johansson.
– Kyparen, jag blev så trött efter maten. Kan du ge mig något så jag piggnar till?
– Javisst, ett ögonblick så kommer jag med notan…
Skämthistorier om servitörer är lika många som om andra yrkeskårer. Det allvarliga är att varje servitör är den viktigaste länken mellan gästen och ett restaurangkök. Att äta ute, som bekant, handlar om väsentligt mycket mer än om själva maten. Det handlar om en helhetsupplevelse, där bemötandet vi får som gäster är lika viktigt som det som serveras på tallriken och i glasen. Servitöryrket har gamla anor och kräver kunskaper, skicklighet och en serviceinriktad personlighet. Att bli Årets Servitör är en hedersbetygelse som knappast är lätt att vinna.
Den 2 november var det dags igen. Under Restauranggalan på Cirkus i Stockholm avgjordes tävlingen
Årets Servitör 2015
Semifinalister 2015 var: Jeanette Linder (Råkultur), Lukas Jaktlund (Operakällaren), Henrik Fredriksson (Saxå Bruk), Cecilia Forslund (Miss Voon), Linda Johansson (Tvåkanten) och Daniel Norlander (Grythyttan). De sex ska strax bli två finalister.
Från början var de ett 50-tal som anmält sig till första delen, som bestod i att svara på teori- och essäfrågor via webben. Utifrån resultaten på webtesten utsågs ett halvdussin semifinalister som under en hel dag tävlade i såväl teoretiska kunskaper som praktiska handlag. De fick bland annat servera lunch för ”vanliga” gäster med skiftande krav, duka ett bord och finna fem fel på bordet. Att det knappast var enkelt visade sig när tävlingsarrangörerna själva inte lyckades upptäckta alla de planterade fällorna.
De sex tävlande decimerades sedan till två finalister: Jeanette Linder, 30, och Lukas Jaktlund, 22, från huvudstadsrestaurangerna Råkultur respektive Operakällarens Matsal. Den avslutande tvekampen utspelade sig inför påhejande kolleger och andra inbjudna på Cirkus.
Ett tiotal delmoment avverkades: Test i engelska och kontrollen av förtrogenhet med serviceyrkets olika aspekter, som stundom rentav framstår som yrkeshemligheter. Det krävdes gedigna kunskaper om öl, vin, cocktails och kaffe, om servetternas olika kvaliteter och matsalens kluriga utensilier – allt från fonduegafflar till druvsaxar. Det är sannerligen inte litet som en god servitör bör ha koll på! Dessutom gäller det att hitta en balans mellan att vara personlig och korrekt, tålmodig och snabb, trevlig och saklig.
I det avslutande momentet skulle finalisterna öppna en magnumflaska champagne och servera den jämnt fördelad på 14 glas.
Under den pirriga väntan på juryns beslut fanns dock ett tillfälle att samla några tankar kring tävlingen som sådan, som tyvärr var lite rörig både för deltagarna och publiken. De tävlande fick inte alltid tillräckligt tydliga instruktioner för hur de skulle redovisa sina svar. En del frågor hade karaktären av mer akademiskt vetande än teoretiskt och praktiskt kunnande på ett matsalsgolv. Lite mer stringens skulle gynna alla parter.
Vem o vem ska det bli? Finalisterna i nervös väntan på juryns utslag.
Jeanette Linder är Årets Servitör
Inget påverkade dock den glada stämningen när juryns beslut äntligen meddelades: Årets Servitör heter Jeanette Linder! Motiveringen lyder: ”Vinnaren tar matsalsarbetet och gästrelationen till mycket höga nivåer, när vi observerar henne i mötet med gästen. Hennes hantverk i matsalen, gör oss påmind om att det inte alltid är maten gästen kommer att komma ihåg, utan den totala upplevelsen. Med sin yrkesstolthet, sitt förhållande till matsalshantverket och sin servicekänsla får hon ihop ett medvetet värdskap med kunskap och kompetens.”
Jag hann i segervimlet byta ett par ord med en mycket lycklig vinnare.
Grattis Jeanette! Hur känns det?
– Jag är trött. Vi har tävlat hela dagen, men jag är otroligt glad och stolt över mig själv.
Vad var lättast och svårast under tävlingen?
– Lättast var teorin, jag har lätt för att läsa och plugga. Svårast var att andas och att tro på sig själv.
Som Årets Servitör blir du en förebild för din kår…
– Det är klart att jag vill lyfta branschen. Jag har valt den här karriären, det är ett yrke. Man pushar sig själv hela tiden för att lära sig mer om mat och dryck. Det är tråkigt att det av många uppfattas som ett tillfälligt arbete och inte ett riktigt yrke. Man kan lyckas bra om man tror på sig själv och man får ett kvitto på att man gör något bra.
Hur ska vinsten firas?
– Jag jobbar visserligen lunch i morgon så det blir en tidig kväll, men ändå en rolig kväll… Med champagne!
Följaktligen (ännu) en god anledning att besöka Råkultur, där man med två smulor tur kan få stans bästa sushi serverad av landets bästa servitris!
Fakta om vinnaren av Årets Servitör 2015
Jeanette Linder är uppvuxen i Nyköping, där hon gick Restaurangskolan för att sedan ta sitt första serveringsjobb på Stjärnholms Slott. Via Sälen gick karriären till Stockholm och matsalarna på Nosh and Chow och Sturehof innan hon rekryterades till Råkultur. Årets vinst blev hennes efterlängtade revansch för fjolårets andra plats i samma tävling. Förutom den ovanskliga äran och ett stiligt diplom fick Årets nykorade Servitör hela famnen full av priser, bland annat vidareutbildningar på Restaurangakademien och Vinkällan, trancheringskurs i Grythyttan och kaffekurs hos Johan & Nyström. Utöver detta ingår även ett resestipendium om 10 000 kr och en magnumflaska champagne. Härtill finns segrarens namn numera ingraverat i vandringspriset Guldbrickan. Jeanette Linder kommer också att representera Sverige i Nordiska Mästerskapen för Servitörer, som äger rum i Herning, Danmark, i mars 2016.
Årets Servitör arrangeras av RS. (Restauranger & Storkök) i samarbete med Restaurangakademien, Sommelierföreningen, Sverige Bartenders Gille, Restaurang- och Hotellhögskolan Grythytte Akademi, Örebro Universitet.
Semifinalisterna 2015 var: Jeanette Linder (Råkultur), Lukas Jaktlund (Operakällaren), Henrik Fredriksson (Saxå Bruk), Cecilia Forslund (Miss Voon), Linda Johansson (Tvåkanten) och Daniel Norlander (Grythyttan).
……
Detta tävlingsreferat har jag skrivit på uppdrag för tidningen RS. (Restaurang & Storkök)
650 glas fördelade på 12 våningar och en totalvikt om 98 kg. 113 buteljer, det vill säga 85 liter champagne gick åt för att fylla alla coupeglas. Arkitekterna bakom och hands-on-byggarna/hällarna av denna bubblande pyramid är krögaren Erik Videgård och sommeliern Björnstierne Antonsson som därmed slog sitt egna tidigare (inofficiella) svenska rekord i champagnetorn! Fyllnadsmaterialet är Champagne Pannier Brut Tradition och bravaden ägde rum i samband med Restauranggalan på Cirkus igår.
Det råder en atmosfär av skräckromantik när Brand-Fyr lanserar sin premiärkollektion av bondageflirtande skinnaccessoarer i butiken JUS. I det dunkla skenet av stearinljus klingar stämningsfull körsång à cappella. John Erik Elebys Kammarkör, iförd masker, mässar (nä, inte messar!) Veni,Veni Emmanuel ochDeus in Absentia medan vi i publiken andlöst styrker oss med svart öl, champagne och oblater!
David Mortimer-Hawkins skålar med sitt och Frequencys svarta öl
Brand-Fyr (”eld” på tyska och skånska) heter alltså detta nya varumärke. Inalles nio accessoarer – väska, plånbok, bälte, armband och nyckelring – alla i garvat italienskt skinn med antikbehandlade mässingsdetaljer och tillverkade för hand i Vasastan. Inspirationen har hämtats från skandinaviska folksagor, från musikalisk romantik och magi.
Johan Renck i mitten
Bakom Brand-Fyr står bröderna Johan och Martin Renck. Lädret finns till försäljning på JUS och i webbshopen.
