månadsarkiv: december 2013

Filmmusik, Klassiskt, Musik

Wojciech Kilar In memoriam

Lämna en kommentar

Den polske kompositören och pianisten Wojciech Kilar har gått ur tiden. Han avled i förrgår i sin hemstad Katowice, 81 år gammal. Hans tonsättarkarriär sträckte sig över ett halvsekel och resulterade bland annat i en mängd kör- & orkesterverk, inkl. fem symfonier. En hel del av dem tillkomna under de sista tio åren, då Kilar återgick till att komponera musik för konsertsalen. Ty parallellt med det klassiska skapandet var han en synnerligen efterfrågad och uppskattad tonsättare av filmmusik. För den breda internationella publiken är Kilar också mest känd för sin originalmusik till en mångfald filmer. Från att han från 50-talets slut ha samarbetat med sina berömda landsmän, regissörerna Krzysztofarna Kieślowski & Zanussi och Andrzej Wajda fick han även internationellt genombrott genom Francis Ford Coppolas filmatisering av Bram Stokers Dracula (1992). Den följdes av Roman Polanskis triptyk Döden och flickan (1994), The Ninth Gate (1999) och Pianisten (2002) samt Jane Campions Porträtt av en dam (1996).

Så sent som för halvannat år sedan, på Konstitutionsdagen den 3 maj, hedrades Wojciech Kilar av Polens president Bronislaw Komorowski för ”sina betydande tjänster för polsk kultur och enastående kreativa prestationer” med landets högsta utmärkelse: Den vita örnen.

All framgångsrik filmmusik till trots, Kilars största kreativa kärlek var dock att komponera symfonier och konserter. Inspiration hämtade han ofta från sitt lands folkmusik, särskilt från Goralerna i Karpaterna, samt ur religiösa böner och hymner.

Några av mina favoriter bland Wojciech Kilars musik är:
Den innerliga 3:e Symfonin, Septembersymfonin (2003), till minne av 9/11.
Pianokonsert nr 1 (1996, komponerad för Peter Jablonski).
Den polska hymnen Bogurodzica (1975), för blandad kör & ork.

Samt dessa två:
http://www.youtube.com/watch?v=WNCT3DixbRM
https://www.youtube.com/watch?v=r04OPLjIwno#t=845

Lyssna gärna även in (jazz)sångerskan Anna Maria Jopeks tolkningar av Kilars sånger.

”Jag skulle vilja bli ihågkommen som en god människa, någon som tog lite lycka, hopp och reflektion in i livet och till världen och kanske ett uns av tro genom mina religiösa verk. Om blott en enda människa har omvänts på grund av mig, skulle jag dö tillfredsställd.”  Wojciech Kilar (1932-2013)

Art Watching, Foto, Museum/Konsthall, Utställning

Mellandagskonst III: Cindy Sherman

Lämna en kommentar

Från två av Sveriges främsta konstnärer, Harald Lyth och Lena Cronqvist, till ett av världens största namn i samtidskonsten, amerikanskan Cindy Sherman. Under drygt tre decennier har hon i sina dubbla roller som såväl fotograf som modell skapat bilder av sig själv; inte porträtt i traditionell mening utan ett pågående projekt om vem man är, vem man vill vara och vem man förväntas att vara, inte minst som kvinna. En slags selfie-pionjär, för att använda sig av ett aktuellt begrepp och nyord (i svenskan)!

I en omfattande utställning presenteras över 100 av Cindy Shermans fotografier på Moderna Museet. Untitled Film Stills, från 80-talets början: svartvita bilder på kvinnor som hämtade ur typiska Hollywood-filmer och som blev Shermans karriärs genombrott. Centerfolds, där hon lånar av herrtidningarnas voyeuristiska estetik: stora närbilder av poserande kvinnor, som trots att de är påklädda provocerar. De överdrivet tillgjorda och förfulade modebilderna från 80-talets mitt, där hon leker med skönhetsidealen, lockar till skratt, medan serien av omsorgsfullt iscensatta historiska porträtt parafraserar roande olika epoker av det klassiska måleriet. Hennes Sex Pictures är föga upphetsande, utan tvärtom, kallt skrämmande omänskliga. Surrealistiska mardrömsbilder av dockor, masker, proteser, uppfläkta anatomiska modeller av lösbröst och genitalier och homoporr. Än mer äckel blir man varse när utställningens till omfånget största verk, ett frestande vackert färgstilleben föreställande mat, visar sig vara just det – mat stadd i förruttnelse!

Untitled Horrors har Moderna Museet valt att kalla denna förträffliga och givande retrospektiv över denna inflytelserika och omskrivna fotokonstnär. En titel som rätt bra beskriver Cindy Shermans bilder, där det osmickrande, groteska och skavande, tillskruvade klichéer återkommande går igen. Hon ger inga ledtrådar i form av titlar, utan allt ligger i betraktarens öga. Svaren är aldrig enkla, fotografierna är mångbottnade och skapar en viss osäkerhet hos betraktaren. Cindy Sherman har själv sagt att ett av hennes mål är att skapa konst som vem som helst kan se på ”utan att läsa på”. Oavsett vad man tycker, tråkigt har man inte på denna utställning.

Cindy Sherman – Untitled Horrors på Moderna Museet t.o.m. 19 jan.

Art Watching, Museum/Konsthall, Utställning

Mellandagskonst II: Lena Cronqvist

Lämna en kommentar

Lena Cronqvist, som fyller 75 på nyårsafton, har tagit Liljevalchs stora salar på Djurgården i besittning. Hennes skruvade, för att inte säga bisarra, barndomsvärld befolkar hela konsthallen; flickor som badar med pappa, flickor som tvättar katter, flickor som dissekerar sina föräldradockor, flickor i glasbubblor, grimaserande flickor… samt döda måsar, änglar och självporträtt. En mängd färgstarkt expressiva målningar och fina skulpturer i brons. Ja, man vet just inte vad man ska tro eller tänka, associationer får man i alla fall i överflöd! Ett förvrängt perspektiv där det otäcka i barndomens oskuld ersätts av barnens hämnd och där de vuxna blir små leksaker i barnens kalla värld. Fast mest fascinerande är nog ändå att denna ofärdskonst har kommit att bli så folkkär!

Lena Cronqvist på Liljevalchs Konsthall t.o.m. 6 jan.

Art Watching, Museum/Konsthall, Utställning

Mellandagskonst I: Harald Lyth

Lämna en kommentar

Julen är överstånden, nyåret väntar, mellandagar råder. Dagar då klappar ska bytas/säljas, reor begås/fyndas och julbordets rester ska stekas upp. Ledigheten består (för många av oss) och fylls med fikande, sällskapsspelande, julklappsböcker och biografbesök. En tid som med fördel även kan tillbringas i konstens värld. Det finns ett flertal sevärda utställningar  som hänger de sista veckorna, så tillfället är nu eller aldrig!

På Sven-Harrys invid Vasaparken regerar Harald Lyth, som vid 76 års ålder obestridligt är en av landets mest tongivande och omtyckta konstnärer. Denna gång visar han bilder från 2000-talet och de bär hans typiska signum: över lasyrkomponerade ytor har han spritt abstrakta tecken, linjer och penseldrag, kanske som ett förborgat chiffer. Abstrakta landskap eller rumsligheter som medvetet använder sig av spelet mellan en yta som ger illusionen av rum och ett rum som drar ihop sig och flyter upp mot ytan. Målningar med mycket sug i sig; vackert för ögat, kontemplativt för själen.

Harald Lyth på Sven-Harrys konstmuseum t.o.m. 5 jan.

Bageri/Konditori, Bar, Sötsaker, Sprit

Tjejmys med Baileys

Lämna en kommentar

Chartreuse, Bénédictine, Bols, Cointreau, Grand Marnier, Strega, Kahlua, Lakka… Välkända namn för dem som uppskattar likörer. Förr dracks dessa ofta som en digestif till kaffet; gärna av kvinnor, medan mannen av tradition tog sig en kupa eldig cognac. Dryckesmönster förändras emellertid och kaffe avec åtnjuter nu för tiden ingen större efterfrågan. Konsumtionen av dessa av frukter, bär och örter smaksatta, söta spritdrycker har minskat avsevärt under de senaste decennierna. Efter att tidigare ha varit stolta varumärkessolitärer i baren har likörerna reducerats till att väsentligen bli anonymare ingredienser i olika cocktails. Ett komplement i mixen.

Världens bäst säljande likör – drygt 80 miljoner flaskor/år – heter Baileys Original Irish Cream, den krämiga gräddlikören på whiskeybas. En fjärdedel av all grädde som årligen framställs på Irland används till Baileys olika Cream-likörvarianter!

Det bästsäljande originalet sägs också vara en av världens mest populära likörer bland kvinnor. Som en följd av detta öppnar Baileys en exklusiv julbar för kvinnor nu till helgen på Esque i Sturegallerian. Där är det tänkt att kvinnfolket ska kunna ta en time-out i julstressen, medan de njuter av den speciellt framtagna drinken, Baileys’ Christmas Serve, och den nyskapade juliga kladdkakan. Dessutom kan man även få sin make-up tillfixad!

Häromdagen var jag (och ett gäng bloggande tjejer/lifestyle-journalissor) bjudna på en liten försmak. Esques barchef Martin Elmquist skakade fram sin gräddkoliga signaturdrink, medan Josefine Baummann, från Chokladfabriken och Årets konditor 2011, serverade sin chokladiga kladdkaka med smak av kardemumma och toppad med Baileys-tryffel. Jodå, även en man förmår koppla av under dessa goda förutsättningar!

Recept på Baileys Christmas Serve:
4 cl Baileys Original/2,5 cl irländsk whiskey/6 cl mandelmjölk/1,25 cl björnbärslikör/2 stänk Amargo Chuncho Bitters. Skaka med is, sila och servera med riven mörk choklad.

Baileys Julbar på Esque är öppen denna fre 20/ – sön 22/, kl. 15.30-01.

Bonus för kakmonster! Tar man en bild från Baileys Julbar, instagrammerar den taggad #tjejmys, bjuds man på en extra kakbit om man visar upp den för servisen!

Akvavit/Vodka, Jul, Mat&Dryck, Sprit

Julsnapsande

Lämna en kommentar

Snapsen hör julbordet till. Eller kanske dryckesbordet vid sidan av, om du behöver mer plats för alla de goda drycker som hör helgen till: öl, akvavit, must och mumma. För att inte nämna ojuligheter som vin, port och kanske en avec eller tre. Sill(ar) och snaps är snudd på oskiljaktiga, men nubben är även utmärkt beledsagare till en hel del annat av all den feta, salta och rökta maten. Serveras kylskåpskall!

Ett tjogtal säsongskryddade brännvinssorter finns i år att välja på på Systembolaget. Jag har bara provat några, bland dem Prima Julsnaps 2013.

Årets första julsnaps smakade jag på redan i början av oktober då (den svenskägda) norska vin/sprittillverkaren Arcus bjöd till provning. Inte bara Aalborg Jule Akvavit utan även tre andra akvaviter: Aalborg Jubilæum, Lysholm Linie samt den alldeles nya produkten, Linie Aquavit Double Cask.

Aalborg

Danmarks julfavorit, Aalborg Jule Akvavit, kommer i år i sin 32:a upplaga och som vanligt i sin karakteristiska droppformade flaska, denna gång grön med röd etikett. Kumminsmaken dominerar bland toner av lite dill och pomerans. En överraskande mjuk profil för en kryddsprit med alkoholhalt på hela 47%.

Aalborg Jubilæum är en klassisk akvavit, jul eller ej. Kryddad med dill och koriander och med en nätt avrundad sötma. Den är likt sin svenska kusinfavorit, O. P. Andersson, allround nog att passa till det mesta på julbordet, inte minst till sillinläggningar, lax och skaldjur.

Linie Aquavit

Från Danmarks bästa till Norges: Lysholm Linie Aquavit! Som inte bara är Nordens äldsta akvavitmärke utan ett brännvin med en unik 200 år fin, gammal tradition. Spriten, i 500-liters Olorosofat, skickas nämligen på en fyra månader lång seglats över ekvatorn t.o.r. Australien, innan den tappas på butelj. Av fatrullningen får den också sin typiska ek- och sherrykaraktär på kummin/fänkålsgrunden. God till julbordets chark och småvarma, men även till det rökta ur havet.

Sist men inte minst, utan tvärtom mest – den största smakupplevelsen vid denna provning av  julsnaps bjöd faktiskt färskingen i sällskapet: Linie Aquavit Double Cask. En helt ny och annorlunda linje-akvavit som till en början är lagrad på samma vis som klassikern, men som sedan får ligga till sig ytterligare sex månader på portvinsfat på Madeira. Vilket resulterat i en mjukt, rund och fyllig fatkaraktär med vanilj, karamell och torkad frukt. Deilig! Inte bara till maten, gärna efterrätterna, utan med fördel även efter… Akvavit som digestif alltså, en ny favorit på (jul)bordet!

Middag med julsnaps på Nytorget 6

Till denna akvavitprovning om fyra serverades en välkomponerad sexrättersmiddag, tillagad av köket på den hyfsat nyöppnade restaurangen Nytorget 6 på Söder där det hela ägde rum…

Gravad laxtartar, stjärnanis och sillkaviar / Varmrökt älginnanlår med rårörda svartvinbär och pepparrot / Husets sillar med västerbottenpaj och brännvinsost / Vin- och Linjeakvavitkokt oxtunga med picklat grönt / Crème Brulée med vanilj, apelsin och kanel / Ostkaka med hallonsylt och lättvispad grädde

Snapsdrinkar

Denna spritigt goda kväll avrundades av två goda julcocktails…

Jubilee Sour & Norwegian Martini

Här är recepten:
Jubilee Sour
5 cl Jubilæums Akvavit/1 cl Laird’s Old Apple Brandy eller calvados/3 cl färskpressad citron/1,5 cl sockerlag/5 korianderblad/1 gnutta äggvita

Norwegian Martini
 3 cl Linie Aquavit/2 cl Cointreau/2 cl kanelsocker/3 cl citronjuice/2-3 stänk Angostura bitter.

Blanda alla ingredienser i en shaker med is, sila.

 

Norsk aquavit

Och medan du smakar av dina välskakade cocktails bjuder jag på nyttig(?) bonusinformation om norsk akvavit, som efter olja, trä och fisk är Norges fjärde största näring. Den norska akvaviten skiljer sig från de övriga nordiska ländernas då den genomgår en mognadslagring på gamla sherryfat. Härtill tillverkas den (och även all norsk vodka) av potatis och inte av säd. Vilket gör den glutenfri, till glädje för de överkänsliga.

Aalborg Jule Akvavit (0,7 L) 299 kr (BS)
Aalborg Jubilæums Akvavit (0,7 L) 254 kr
Lysholm Linie (0,7 L) 259 kr
Linie Aquavit Double Cask (0,7 L) 299 kr (BS)

Art Watching, Galleri, Utställning

Julkonst

Lämna en kommentar

Medan flertalet gallerier hänger ned sina utställningar under långhelgerna så gör det unga, pigga ANNAELLEGALLERY tvärtom och slår upp en Julutställning (eller Christmas Show, som det heter på nysvenska). Sju av deras konstnärer får dela, för att inte säga pryda, de vita väggarna fram till Trettondagsafton. Bland dessa förför Astrid Svangrens två nya collage alldeles särskilt. Med olja, akryl och akvarell på plexiglasskiva respektive MDF, klädda i lager av olika tyger som finaste spets, sammet och siden, (bubbel)plast och silikon. Mjukt och hårt, i ”pojkigt” blått resp. ”flickigt” rosa. En symbios mellan måleri och skulpturala objekt. Verken utgår från en dikt och bär på en berättelse man bara kan fantisera om. Fint.

Astrid Svangren: ”tvinna, virvla, inte längre, men oändligt” (2013)​

Tveklöst flest bilder i AnnaElleGallerys grupputställning har Johan Nobell: en hel vägg full av akvareller i olika storlekar av små (och som säljs en och en)! Kanske är det mängden som gör det jämte den finurliga hängningen, men dessa skenbart naiva Oförstörda monster av olika dess slag, får en att engagerat titta en bra och givande stund. Som besökaren överst på sidan!

Hans Jörgen Johansen ”Grease & Blood” (2010)

Motiven för Hans Jörgen Johansens stora fotokvadrater är drömskt minimalistiska mån- eller marslandskap. Eller synes vara, ty naturlyriken är en chimär och bilderna, som bär avslöjande titlar som Fett och Blod, är egentligen (digitalt manipulerade) makrofotografier av konstnärens mögelodlingar! En fascinerande vacker och apokalyptisk bildvärld, som ifjol även belönades med JCDecaux konstpris The Art Break.

Hanna Ljungh
Hanna Ljungh ”Fynd/Besvärjelse” (2013)

Tjära, fjädrar och sediment utgör stoffet i Hanna Ljunghs tre små foton med förtegen atmosfär. Konstgjort uppbyggda lager-på-lager-strukturer vars tvärsnitt har fotograferats av. Fynd/Besvärjelse är de betitlade. Vem som här bestraffas och för vad kan man ju grunna över…

Amy Feldman ”Fool’s Filter” (2013)

Christmas Show på ANNAELLEGALLERY (jo, i ett ord och med versaler) visas t.o.m. 5 jan. 2014. Riddarg. 41, Östermalm.