Efter att den inflyttade naturen är beskådad kan man med fördel ta in konsthallens närmiljö…
Skymning över Artipelag på Hålludden, Värmdö
Vägg i vägg med Artipelags ljusa utställningssalar med alla sina fönster mot skärgårdsnaturen utanför ligger dess absoluta motsats – ett rum dit inget dagsljus når…
Lagom till att den stora utställningen avvecklas öppnar en annan tilldragande presentation med anknytning till design. Carouschka Streijffert är konstnär, scenograf och inredningsarkitekt som i sina designuppdrag utmärker sig med en högst personlig stil. Hon pendlar mellan en bekväm vardag i Stockholms innerstad och ett spartanskt liv utan el och vatten på en ö i ytterskärgården. Att leva mitt i naturen är både romantiskt och opraktiskt. I Artipelags 1200 kvm stora (och alltför sällan använda!) Artbox visar Carouschka hur ön har förvandlats till hennes fristad och en alternativ konstnärsverkstad. Hon samlar på material direkt från havet och fogar dem samman med andra vardagliga ting. Grisben, träbitar och tjärat rep ingår i märkliga assamblage tillsammans med metall, glaspärlor och mässing. Mitt i naturen föds en konstvärld fylld av oanade möjligheter och kreativa lösningar.
Lite synd att Earth Matters och Carouschka – Kvinnan på ön inte fick leva i en symbios under en längre tid. Några dagar till går det dock att besöka dessa två utmärkta utställningar och för samma entrépenning.
Carouschka – Kvinnan på ön t.o.m. 28 juni
Artipelag Konsthall, Hålludden, Värmdö
En av vårens finaste utställningar går mot sin ända. Det är sista dagarna för Earth Matters på Artipelag, som denna gång bjudit på en riktig fest för öga och tanke.
Det världsberömda trendoraklet Li Edelkoort och curatorn Philip Fimmano har tillsammans skapat konsthallens första designutställning med ekologi och hållbarhet som två slagord i fokus. Resultatet är en häpnadsväckande vacker presentation där konsthantverk, fotografi och mode får samspela.
Det gemensamma för denna mångfald av små och stora föremål, experimentella bruksobjekt, skulpturer, möbler och andra ting är deras konstnärliga uttryck. Tillsammans påminner de om att resurserna inte är obegränsade och att ”Earth really matters”. Missa inte!
Earth Matters – When natural and creative forces meet på Artipelag Konsthall, Hålludden, Värmdö, t.o.m. 3 maj.
Gatukonsten har flyttat in i Kulturhusets Galleri 5 genom den (Berlin-baserade) sydafrikanske konstnären Robin Rhode. Det är inte så att han har fått gå loss på väggarna med graffitti och sprayburkar. Rhodes konst tar sig i stället annat uttryck. Hans enkla teckningar i kol och krita på stadens fasader och asfalt utgör endast fonden för den performance som han (ofta) själv gör och som han fotar eller filmar. Det är just resultatet av denna arbetsprocess, dvs. bilderna och videoanimationerna, som är Rhodes konstverk och det är också dessa som presenteras i utställningen The Sudden Walk.
”Jag omtolkar och filtrerar min konst genom konsthistorien på samma sätt som en DJ gör remixer av befintliga spår”, säger Robin Rhode själv om sin illusoriska variant av gatukonst. Rätt fyndigt, rätt kul.
Den dynamiske konstnären gjorde pressvisningen till snudd på en performance!
Robin Rhode – The Sudden Walk på Kulturhuset Stadsteatern t.o.m. 3 maj.
Valborg, 1:a maj samt en högst vanlig lördag/söndag… Den första av vårens täta följetong av helg- och röda dagar. Meteorologerna spår ostadigt (april)väder för innevarande helg, vilket ju gör den högst lämplig för litet förströelse inomhus, exempelvis genom ett par stimulerande – och sista chansen – utställningsbesök…
På Konstakademien visas utställningen En face, 55 verk av fotografen Denise Grünstein. En tredjedel av bilderna kommer från den nytagna bildsviten 1866 från Nationalmuseum, vars tomma salar Grünstein fick exklusiv tillgång till inför den renovering som just nu pågår.
I minutiöst iscensatta storbildsfotografier möter konsthistorien samtiden. Stämningsfulla rum och trapphus i roströd sepia. Bortvända gamla tavlor. Och statuariska kvinnor i krinoliner med dolda ansiktsuttryck, som om modellerna var gengångare eller kanske övergivna statyer från museets byggår 1866 då salarna stod lika tomma. Vackert, surrealistiskt och fantasieggande.
Vid sidan av de nya bilderna presenteras också ett urval ur Denise Grünsteins tidigare produktion: landskap, stilleben och porträtt…
Denise Grünstein – En face på Nationalmuseum c/o Konstakademien t.o.m. 3 maj.
Den blommande folkfesten, Sakura, i Kungsträdgården är redan överstånden för denna vår. De japanska körsbärsträden som nyss stod där i grannaste, fulla blom har klätts av sina skära fjun, som nu bara ligger där likt en matta på marken. Som en påminnelse om alltings förgänglighet, innan de skingras för vinden. Snart står träden där åter obemärkta, anonyma… Intet finns som minner om de där få dagarna som lockade närboende och utsocknes till att hänförda fylkas under deras praktfulla, blommande rosa baldakin.
Underbart är kort, alldeles för kort, som Povel skaldade…
Under årets Sakura Mankai lät jag kameran vila för en stunds ostörd ”mindfulness in the pink”. Fast, ett par knäpp blev det visst ändå…
Doften av popcorn är en riktig vill ha-trigger. Bums! Som snack, mellanmål eller i stället för mål. I med påsen i mikron, pipipip, inte bränna fingrarna på ångan, klart! Enkelt och snabbt och gott. Och fett. Och inte särskilt nyttigt faktiskt, rent av kanske hälsovådligt. Även om riskerna med den tillsatta smörsmaken (som inte är kärnad utan en syntetisk arom av diacetyl), med transfetter och påslimmets eventuella spridning in i popcornen troligen är överdrivna, åtminstone för normalpopparen.
Likväl, har du någonsin skådat innehållet i en påse mikropopcorn? Riv upp en så får du se…
Popcornen i pappersemballaget ligger där inbäddade i en fettklump av stelnad palmolja… Inte särskilt lockande, utan tvärtom rätt äckligt. Nej, popcorn poppas bäst traditionellt och naturligt, under lock i kastrull med olja eller smör. Trots risken för brända popcorn och kastrullbottnar. Samt disk. Men nya tider stundar nu i mitt majspoppande! Jag har nämligen just testat att mikra majskornen – fast inte de isterbegjutna förpreparerade utan den vanliga, ohöljda typen.
I med majskärnorna (med eller utan salt/olivolja) i den röd-orangea silikonbehållaren, locket på, full mikro i ca fyra minuter… och voilà!
Nypoppat ur och med PopCorn Maker, som denna enkla men självklara produktnyhet från spanska Lékué heter. En omistlighet för envar hängiven hemmapopcornist! (ca pris 299 kr, på SmartaSaker.se)
Tänk på en svensk öl och många tänker kanske Mariestads Export? En ljus lager som är en av Sveriges bäst säljande öl, år efter år. Länge var Export den enda som bar denna etikett, men under de senaste åren har Spendrups låtit sitt varumärke Mariestads få tillökning och idag finns Continental, Old Ox och Dunkel. Snart lanseras ännu en ny produkt i Mariestads-familjen…
Öl som fått ligga till sig på ekfat för att få den typiska vaniljiga karaktären är en pågående bryggeritrend sedan några år. Nu hoppar Mariestads på tåget och lanserar Ekfatslagrad Imperial. Bryggd på pilsner-, melanoid- och karamellmalt och humlesorterna Fuggles, Perle och Saaz, som efter jäsning (till 8 %) och kort stopp i tankar lagrats 21 dagar på hårdrostade fat av svensk ek. Dessa tre veckor präglar (inte överraskande) resultatet på Mariestads Ekfatslagrad Imperial: en behaglig smak med mycket av ekfatstoner, avrundad med och en god beska.
Denna Ekfatslagrade Imperial är den andra given i Mariestads serie av limiterade ölsorter; den första utgåvan, Mariestads Kanalporter, släpptes i vintras. Totalt 1 800 flaskor om 75 cl produceras. Priset landar på 169 kr inklusive emballage i trä. Försäljningsstart på Systembolaget är 1 maj (i beställningssortimentet).
Fröet till Mariestads-nymodigheterna Porter och Imperial såddes när Spendrups bryggmästare Richard Bengtsson och krögaren Björn Frantzén genomförde en gemensam inspirationsexpedition längs Göta Kanal förra sommaren, Den stora smakresan, kallad. Det var också denna duo som stod som värdar när Mariestads Ekfatslagrad Imperial presenterades vid en middag på Frantzén-krogen The Flying Elks dunkla källarpub.
Ostronet smakade inte mycket till ostron, vilket var helt i sin ordning emedan stjärnkocken faktiskt ogillar dess smak! Råbiffen var en njutning! Rossinin var en bastant historia, medan den avrundande glassportionen var av modell minimal. Fyra Bengtsson-bryggda öl som Frantzén, tillika Mariestads reklamprofil, matmatchat.
Till bords hade jag för övrigt exministern Leif Pagrotsky – måhända en blivande ”livsnjutare”, som Spendrups kallar sina ambassadörer för ölmärket Mariestad? Bland de tidigare finns Peter Stormare, Ernst Billgren, Per Morberg samt Titiyo, som även hon var en av gästerna vid denna angenäma lanseringstilldragelse.
Kommande lanseringar i Den stora smakresan här och här