Kategoriarkiv: Diplomati

Come Together

I Stockholm råder schlageryra… Tillresta fans från 42 länder jämte inhemska besökande samt intet ont anande vanliga turister samlas i Kungsträdgården, som har förvandlats till Eurovision Village. Här på den officiella festivalplatsen för Eurovision Song Contest har ett 81 meter hög utsiktstorn rests (att åka upp kostar en hundring) och både semifinalerna och lördagsfinalen visas på storbildskärm.

En påkostad och iögonenfallande tvåvåningsbyggnad, EuroClub, har byggts nedanför slottet på Skeppsbron – det officiella feststället för tillresta delegationer, press och 3 000 ackrediterade fans. På stan ses såväl SL-bussarna som taxibilar flagga med tävlingslogotypen, Come Together och vid övergångsställen spelas de tidigare blågula vinnarna Euphoria & Heroes. De regnbågsfärgade brevlådorna har dock ingenting med Eurovision Song Contest att göra utan är en (vältajmad!) reklamkampanj för ett nytt Pride-frimärke. Storsatsande Stockholms stad bjöd även in till invigningsfest i Blå hallen, som en del av de 100 miljoner skattemedel man investerar/förslösar i denna megafest. Att SVT mjölkar ut varje sändningsdroppe ur detta – sponsrade – spektakel, med (kvälls)tidningarna i släptåg är knappast överraskande.

Även jag, som förvisso inte tillhör de mellofrälstas entusiastiskas skara har fått en släng av hysterin kring detta musikaliskt innehållslösa men ack så upptrissade evenemang, inte minst här i Sverige. Något otippat har även en del av de, i liknande nöjessammanhang, vanligtvis rätt återhållsamma ambassadörerna tagit tillfället att främja/sola sig i glansen av sin nations respektive tävlingsrepresentanter.

Den enda som glömde att fotografera Michał Szpak var nog jag… så jag får låna hans namne Piotrowksis bild för att ändå visa att jag faktiskt var där. Dzięki Michał!
Den enda som glömde att fotografera Michał Szpak var nog jag… så jag får låna hans namne Piotrowksis bild för att ändå visa att jag faktiskt var där. Dzięki Michał!

I söndags var jag bjuden till den polske ambassadören Wiesław Tarkas residens där Michał Szpak visade upp sig och sin Michael Jackson-liknande look. Sjöng gjorde han dock inte, men lät sig gärna fotograferas med de inbjudna gästerna.

Rykka/Schweiz-1 | © LEX 2016

Igår var jag inviterad hem till det schweiziska ambassadörsparet Christian & Barbara Schoenenberger i Djursholm, där landets ESC-representant, den blåhåriga Rykka jämte ett entourage om dussinet personer (musiker, körsångare, frisör, sminkör, stylist, fotograf, management och pojkvän) deltog. Det bjöds på terrassmingel och middag.

Rykka/Schweiz-3 | © LEX 2016

Lax till förrätt, lammytterfilé med rostad blomkål och rösti till varmrätt. Tillagade av kvällens kock: Raymond Almert.
Lax till förrätt, lammytterfilé med rostad blomkål och rösti till varmrätt. Tillagade av kvällens kock: Raymond Almert.

Och så sjöng Rykka ett par låtar till allas glädje!

Rykka/Schweiz-2 | © LEX 2016Rykka/Schweiz-5 | © LEX 2016

När skymningen hade lagt sig över Stora Värtan liftade jag tillbaka mot stan med den schweiziska delegationens buss till ett packat EuroClub, där Israel bjöd på ett hejdundrande party, med sin artist Hovi Star i spetsen för ett gäng Eurovision Song Contest-tävlande. Douze points!

Israeli_ESC_Party | © LEX 2016

Pianisten Piovani på pallen

Han komponerar kammarmusik och symfonier, men framför allt består italienaren Nicola Piovanis verksförteckning av filmmusik. Mängder av filmmusik! Han har bidragit med musiken till uppåt 150 filmer och samarbetena inkluderar bland andra landsmännen Federico Fellini, Giuseppe Tornatore, Nanni Moretti och bröderna Taviani jämte ett antal utländska regissörer. 1999 belönades Piovani med en Oscar för bästa originalmusik i Roberto Benignis tragikomiska film La vita è bella, sv. Livet är underbart.

Nicola Piovani (piano) / Marco Loddo (kontrabas) / Marina Cesarini (sop.sax, klarinett) / Pasquale Filastò (cello, gitarr, keyboard) samt dold: Cristian Marini (slv, dragspel)
Maestro Piovani presenterade själv nöjsamt sin musik (och satte tolken på knepiga kunskapsprov i grekisk mytologi!)

 

Nicola Piovani hyllas under årets Italienska Filmfestivals vars 18:e upplaga inleds idag på biografen Sture. Med anledning av detta gav Piovani och hans fyra medmusiker en exklusiv konsert i Konserthusets Grünewaldsalen igår. Vid denna Concerto in quintetto framfördes ett knippe sammanvävda, melodiska stycken ur Piovanis digra opus av film- och scenmusik, arrangerade för kvintett.

Nä, inte den bästa fotovinkeln – första radens ytterkant. Tvingades ta rygg på pianisten och trummisen var dold bakom flygeln. Men jag hörde bra!
Den italienska ambassadrisen Elena Basile (sekunderad av ambassadrådet Pierluigi Ferraro) stod värdinna för denna hyllningskonsert, som följdes av en mottagning i Konserthusets foajé.

Från A(ngus) till W(hisky)

Den runda, lilla fårfärsfyllda pajen. Aberdeen Angus-biff. Cullen skink – den mjölkiga soppan på rökt kolja och potatis. Den vegetariska pytten rumbledethumps. Färskosten caboc. Det ljuvligt, smörmättade kexet shortbread. Desserten cranachan… Samt den traditionella nationalrätten, fårinälvspölsan haggis. Och så uisge beatha, livets vatten, som whiskyn så poetiskt karakteriseras… Bara för att nämna några av alla ät- och drickbarheter Made in Scotland.

2015 har proklamerats som Scotland’s Year of Food & Drink! För att uppmärksamma detta faktum bjöd den brittiske ambassadören Paul Johnston och hans hustru Nicola till en mottagning i sitt residens i Diplomatstaden.

Ingen skotsk atmosfär utan säckpipa! Så till tonerna av Scotland the Brave följde vi pipern mot den uppdukade supper-buffén med diverse skotska specialiteter, tillagade av Marcela Bohlin.

Min skotska tallrik. I glaset: Wildcat Ale
Blå hummer med saffranskokt fänkål, alger och citronsmör
Lamm med koriander, vattenkrasse, röda vinbär, rårivna morötter och whiskysirap
Skotska ägg
Anka med sötpotatis och palsternackapuré, äppel- och whiskykompott
Angus oxfilé med vitlökspotatis, morotspuré och portvinsgelé
Vackert och gott: Cranachan, whiskyindränkta och rostade havregryn, double cream (80%-ig grädde), färska hallon och en len honungsreduktion med whisky

Från det kulinariska till baren; efter provsmakningen av den skotska maten vidtog detsamma av Skottlands främsta adelsmärke: Scotch, whiskyn. Den tillreste whiskyambassadören Ronnie BerriKeeper of the Quaich, hade tagit med sig ett lockande urval single malts från mindre och oberoende destillerier från Speyside, Highland samt öarna Mull och Islay i Inre Hebriderna. Från mild elegans till hela munnen full av tjära.

Min favorit i sällskapet blev den 10-åriga Ledaig, från Tobermory Distillery, Isle of Mull. Torkad frukt, mjukt rökig och lång kryddigt – med sälta och kraft (46,3%). Simply delightful! En av mången god anledning att äta och dricka sig igenom Skottland under 2015.

uttalas [led-chig]

Mer skotskt i glasen: Glayva / Innis & Gunn / Singleton / Benromach

Estland firar 97 år

Diplomatiska mottagningar i samband med nationaldagsfiranden följer vanligtvis mer eller mindre samma mall. Halvannan timme av världsvant cocktailminglande med mer eller mindre myckenhet av tilltugg. Vanligtvis är dessa tillställningar förlagda till ambassaden/ambassadörens residens eller någon större festvåning.

Estland 97

När Estland idag firar sin 97:e nationaldag (efter självständighetsdeklarationen vid första världskrigets slut) bjöd landets nytillträdda ambassadris, Merle Pajula, emellertid på lunch till havs. Närmare bestämt ombord på Tallink Silja Lines M/S Romantika. Den utmätta tiden räckte förstås inte till för en kryssning till Tallinn, utan fartyget låg förankrad i Värtahamnen.

Lunch. Sålunda inte så mycket till stående/gående umgänge, desto mer av sittande till bords i matsalen, där buffén var uppdukad.

Tallink Silja M/S Romantika

En av mina tallrikar: Chilimarinerade blåmusslor, minitoast Skagen med sikrom, Niçoise-sallad och grillad lax. Till det en provning av tre av ölen (veteöl, rågale och porter) från det estniska hantverksbryggeriet Põhjala, vilka även ska lanseras på Systembolaget senare i vår.

På dessertassietten: pepparkakstiramisú och mangosmoothie.

Lunchen Estland till ära avrundades i fartygets bar där matsmältningen fick handräckning av vodkan Viru Valge, likören Kristallkümmel samt Estlands stolthet, likören Vana Tallinn – i mitt glas. Terviseks!

I baren hängde även Kristiina i sin folkdräkt från Ösel, det är hon som pryder bilden högst upp. (Fler, många fler!, estniska folkdräkter hittar du här)

Head vabariigi aastapäeva!

 

Mer av Estlandsfirande

 

Fransk förtjänstorden förlänad fashionista för föredömligt fullödig förrättning

I över 30 år har Cay Bond varit verksam inom modevärlden. Som journalist och redaktör för magasinet Clic och tv-programmet Modemaffian, som hon startade parallellt. Som trendanalytiker för Promostyl i Paris. Samt som föreläsare och författare. Frankrike löper som en röd tråd genom Cays långa, modeinriktade yrkesverksamhet. Hon har inte bara gjort dess exklusiva skrädderi- och sömnadskonst, haute couture, och den färdigsydda konfektionen, prêt-à-porter, jämte dess kreatörer bekanta för en svensk publik. Härtill har hon spridit den franska synen på mode: att mode är kultur, kunskap och personligt uttryck.

Som ett erkännande och tack för sin mångåriga gärning har Cay Bond utnämnts till Officier de l’ordre national du Mérite, Nationalförtjänstorden, enligt ett beslut av republikens president François Hollande. Denna hedersbetygelse delades ut igår av Frankrikes ambassadör i Sverige, Jacques Lapouge, vid en ceremoni på Frankrikes residens.

”Vi vill med denna utmärkelse hedra Cay Bond för hennes framstående insatser för Frankrike som inspirationskälla, besöksmål och modenation. Med sina gedigna kunskaper har hon fört fram franska modeskapare och företag, men också bidragit till värdefulla fransk-svenska kontakter.” Detta bland annat uttryckte ambassadör Lapouge innan han dekorerade aftonens huvudperson.

Som följdes av tacktal – på välartikulerad franska förstås – av den nyförtjänta…

Och så avrundades ceremonin med ett uppsluppet mingel med champagne i glasen och kanapéer på faten.

Mes félicitations, Mme Officier Bond!

Indonesisk färgfest

I samband med firandet av Indonesiens självständighetsdag – den 69:e i ordningen – bjöd ambassadören D. M. Juniarta Sastrawan & hans hustru, Mrs. Hanna Sastrawan, till en kör- och dansföreställning i Konserthusets vackra Grünewaldsal igår kväll. Efter de obligatoriska nationalsångerna höll ambassadören sitt välkomsttal, som handlade om det nationella frigörandet från holländskt kolonialstyre och japansk ockupation 1945 jämte landets långvariga och goda bilaterala förbindelser med Sverige.

Därpå intog Manado State University Choir, från provinsen Norra Sulawesi, scenen med sin sång och dans.

Fina röster, färgstark koreografi, granna kläder, stark utstrålning samt en vinnande publikkontakt – även när publiken till stor del består av behärskade diplomater. MSUC sjöng och dansade sin repertoar av landets folksånger på ett högst charmfullt vis.

Efter underhållningen på Indonesiens självständighetsdag – mat och mingel. Det indonesiska köket är ett av Sydostasiens mest spännande, varierat och välkryddat. Bufféutfordring i storkökstråg gör den tyvärr knappast rättvisa…

Gado Gado-sallad med jordnötssås / Rendang Daging Biff i kryddad kokosnötsmjölk / Bakwan Sayuran Fritters med morot, böngroddar, kinakål och vitlök / Udang Balado Tigerräkor, chili, tomater och vitlök

 

Indonesia Independence Day

Sydafrika dansar in sin Frihetsdag

Idag, 27 april, är det på dagen 20 år sedan det första demokratiska valet hölls i Sydafrika, ett val där all vuxna kunde rösta oberoende av ras och som gjorde Nelson Mandela till landets förste svarte president. Freedom Day kallas dagen som även är landets nationaldag. Detta jubileum högtidlighölls redan i förrgår i Stockholm, då den Sydafrikanska ambassadören bjöd till en mottagning på Sheraton Hotel.

Diplomatcocktails brukar vara rätt formaliserade tillställningar, med ett par timmar av socialt kontaktskapande mingel med glas i hand samt något tilltugg, från enklare kanapéer på burna serveringsfat till ett fullastat buffébord. Vid speciella bemärkelsedagar förekommer invigningstal av ambassadören, emellanåt sekonderad av någon svensk regeringsrepresentant alternativt riksdagsledamot med närmare förbindelser med värdlandet i fråga. Mer sällan bjuds det någon underhållning, som musik och sång – något som flertalet av gästerna oftast finner som ett onödigt och störande inslag i det diplomatiska minglandet och därmed helst nonchalerar.

Något än ovanligare i sammanhanget är att få se värdnationens högsta representant dansa upprymt, härtill i färgglad traditionell klädsel. Men det var precis vad Sydafrikas ambassadör Mandisa Dona Marasha gjorde, då hon anslöt sig till några av gästerna för att begå linjedansen The Bus Stop!

De två sångarna, sopranen Nkosazana Dimande och barytonen Luthando Qave, sjöng även ur Wagners Tannhäuser och Bizets Carmen.

Mottagningen föregicks av ett seminarium om sydafrikanska viner; landet är världens sjunde största vinproducent. Lilla Sverige är den näst största marknaden och vart femte liter vin – rött som vitt – som här säljs kommer från Sydafrika. Många på låda.

Kungligt födelsedagsfirande

Oavsett om man bär en röd skjorta eller en gul så är Bhumibol Adulyadej den ytterst vördade kungen och en samlande gestalt för alla thailändare. Igår firade majestätet 86 år och av dessa har han suttit hela 67 på Thailands tron, vilket gör honom till världens längst regerande monark.

I Stockholm firades denna nationaldag eller Nationens Fars dag med en mottagning på Sheraton under ambassadör Somchai Charanasomboon och hans hustrus värdskap. Efter välkomsttalet bjöds det på behagfull dansunderhållning och diplomatmingel över en god buffé.

Yum Talay, glasnudlar och skaldjurssallad / Tod Mun Pla, fiskkakor / Pla Sam Rod, Friterad lax med chilisås / Pad Thai Goong, Friterade nudlar med räkor / Ta Ko, Taro- och kokospudding

Dagen då himlen öppnade sig

Republiken Sydkorea firar sin nationaldag, Gaecheonjeol, som minsann betyder Dagen då himlen öppnade sig. Den nyinstallerade ambassadören Son Sung-hwan höll därför ikväll en mottagning i Konserthusets Grünewaldsal. Efter hans välkomsttal bjöds det koreansk musik och dito mat samt diplomatmingel.