Kategoriarkiv: Vin

Fem franska vinhus & Filip Fastén

I en större fotostudio på Östermalm: vinmakare och representanter från fem franska vinhus jämte ett bord fullt av deras viner, från ljusaste rosé till den spritförstärkta, söta typen. I köksdelen av samma studio: Filip Fastén, Årets Kock 2014, i full färd med att tillreda en meny av mattolkningar till vinerna i fråga.

Dagens rosévinsval gick i olika stil:

  • den bleka Mas Mellot (Grenache/Cincault/Merlot, ekologisk), mycket av röda bär och frisk mineral (Languedoc-Roussillon/12,5%/Jeanjean/ 79 kr (SB).
  • kraftigare laxrosa färg har 946 Rosé (Grenache/Syrah/Rolle); fylligare och med exotiska frukter och viss kryddighet (Côtes de Provence/12%/Gassier).

Bland de vita utmärkte sig dessa:

  • ”ostronvinet” 2014 Ormarine Picpoul de Pinet. Picpoul-druvan ger en örtig karaktär med citrus i både doft och smak samt bra syra. Perfekt till skaldjur och bouillabaisse (Languedoc/12,5%/Jeanjean/ 95 kr (BS).
  • 2013 Clos de l’Oratoire des Papes Blanc (Grenache/Clairette/Roussanne/Bourboulenc) är ännu bara i sin linda men lovar redan nu en komplexitet av ungdomlig fräschör, vita, aromatiska frukter och en mineralitet med längd (Châteauneuf-du-Pape/13,5%/Ogier/ 320 kr (BS). Snygg flaska och stilig etikett, anno 1926!

 De röda favoriterna:

  • 2012 Clos de l’Oratoire des Papes Rouge (Grenache/Syrah/Mourvèdre/Cinsault), ovanståendes syster, blev en av mina två röda gunstlingar för dagen. Kraftfull, komplex och smakrik. Här finns mycket för både näsan och tungan att upptäcka, från lavendel till lakritstoner och mogna tanniner (Châteauneuf-du-Pape/14,5%/Ogier/ 320 kr (BS).
  • för snudd på en tredjedel av det priset får man en flaska av 2013 Lirac les Chenais (Grenache/Syrah/Mourvèdre) också den fyllig med mycken smak av kryddig frukt och örtighet, fint balanserad av hög syra och en smak som stannar kvar länge i munnen. (Rhône/15%/Ogier/ 105 kr (SB). Köp och drick nu eller lagra!

Från Roussillon härstammade de två söta starkvinerna:

  • 2012 Banyuls Rimage Les clos de Pauililles (Grenache noir)
  • 1997 Rivesaltes Ambré (Grenache blanc, ekologisk)
    Den yngre djupröda, med mycket av mörka bär och viss kryddighet medan den äldre, bärnstensfärgade, bjuder en större komplexitet och koncentration (16% resp. 16,5%/Cazes/ca 210 kr resp. ca 170 kr (38 cl) (PI).

Vinerna blev självfallet ingalunda sämre av att beledsagas av Filip Fasténs läckra anrättningar…

Ostron med syrade nässlor, nässelolja och grädde med hackad valnöt / Mizorostade jordärtskockor med ostronsås, malda sesamfrön, grönpeppar, ”nästan bränd” grädde samt citrontimjan / Tunt skivad kalvfilé med lättrökt musselkräm, brynt smör och gurkblommor / Sotad, hängmörad svensk oxrygg, brynt smör och krispig majs / Stekta boveteplättar, chokladganache med picklade granskott och syrlig grädde

En god och annorlunda, informellt upplagd vinprovning!

Flertalet av de provade vinerna finns att tillgå på Systembolaget, en del i fasta sortimentet (SB), andra i beställningssortimentet (BS). Ett fåtal importeras inte i dagsläget men kan privatimporteras (PI).

Lavendel & Dadlar

Första advent – och julens ankomst kan börja räknas ned. Och glöggen värmas upp. Exempelvis årets årgångs-Blossa, en vit variant där vinbasen och glöggspriten har smaksatts med soltorkad lavendel. Smakinspirationen har hämtats från de violetta lavendelfälten i Provence, som stiliserat även går igen i den karakteristiska flaskans formgivning.

Blossa 14 Lavande

Till skillnad från hemlighetsmakeriet med fjolårets utgåva avslöjades smaksättningen på Blossa 14 Lavande denna gång redan vid lanseringen. Lavendel sålunda. Fast denna är verkligen inte påflugen, tvärtom, knappt förnimbar. Det smakar mest… glögg! En hundralapp för en glögg som inte smakar mycket mer än just glögg? Nä.

Ännu en Blossa-nyhet med violett etikett (4,7%, 49 kr)

Prima Julsnaps 2014

Samtidigt med Blossan presenterades årets Julsnaps från Prima. Precis som tidigare år, en klassisk ekfatslagrad akvavit, som denna gång fått sin finish av cognac, citrus samt den något ovanligare snapsingrediensen: dadlar. Jag är nog litet skeptisk till hur dadel/sherrysötman gör sig med sillarna på julbordet men den parar sig säkert utmärkt med det småvarma och desserterna.

Glögg/Julsnaps-tilltugg av Sébastian Boudet

Bagaren Sébastian Boudet hade för lanseringen av årets Blossa och Prima skapat dessa läckra tilltugg…

Både Blossa Lavande 2014 (15%) och Prima Julsnaps 2014 (38%) finns i Systembolagets beställningssortiment: 97 kr (75 cl) resp. 209 kr (50 cl).

Hos Studio Frantzén idag…

Vinimportören Spring Wine korkade tidigare idag upp sina höstnyheter för en provning på Studio Frantzén i Gamla Stan. Ett fyrtal av dessa mattolkades sedan läckert av Filip Fastén, regerande Årets Kock…

Saltkokta bondbönor och spritärtor med rökt yoghurt, picklad mynta & granolja (vin: Prüm Blue Riesling Kabinett 2012, 107 kr) /
Sashimi på sotad uer, grillad grapefruktjuice & rökt avokado
(Bicicleta Pinot Grigio 2013, 71 kr) /
Nystekta kantareller med timjan, bränd grädde & kräm på jordärtskocka samt krispigt kycklingskinn
(Nipozzano Riserva Chianti Rufina 2010, 135 kr) /
Grillad broccoli med pesto på rostade pistagenötter & dragon samt sotat nötkött
(Boschendal G&T (grenache & tempranillo) 2012, 89 kr)

Sydafrika dansar in sin Frihetsdag

Idag, 27 april, är det på dagen 20 år sedan det första demokratiska valet hölls i Sydafrika, ett val där all vuxna kunde rösta oberoende av ras och som gjorde Nelson Mandela till landets förste svarte president. Freedom Day kallas dagen som även är landets nationaldag. Detta jubileum högtidlighölls redan i förrgår i Stockholm, då den Sydafrikanska ambassadören bjöd till en mottagning på Sheraton Hotel.

Diplomatcocktails brukar vara rätt formaliserade tillställningar, med ett par timmar av socialt kontaktskapande mingel med glas i hand samt något tilltugg, från enklare kanapéer på burna serveringsfat till ett fullastat buffébord. Vid speciella bemärkelsedagar förekommer invigningstal av ambassadören, emellanåt sekonderad av någon svensk regeringsrepresentant alternativt riksdagsledamot med närmare förbindelser med värdlandet i fråga. Mer sällan bjuds det någon underhållning, som musik och sång – något som flertalet av gästerna oftast finner som ett onödigt och störande inslag i det diplomatiska minglandet och därmed helst nonchalerar.

Något än ovanligare i sammanhanget är att få se värdnationens högsta representant dansa upprymt, härtill i färgglad traditionell klädsel. Men det var precis vad Sydafrikas ambassadör Mandisa Dona Marasha gjorde, då hon anslöt sig till några av gästerna för att begå linjedansen The Bus Stop!

De två sångarna, sopranen Nkosazana Dimande och barytonen Luthando Qave, sjöng även ur Wagners Tannhäuser och Bizets Carmen.

Mottagningen föregicks av ett seminarium om sydafrikanska viner; landet är världens sjunde största vinproducent. Lilla Sverige är den näst största marknaden och vart femte liter vin – rött som vitt – som här säljs kommer från Sydafrika. Många på låda.

Sambakryssning med vin

Om Grekland först och främst inte är (er)känd för sina viner gäller väl något liknande för Brasilien. Sockerrörsdestillatet cachaça, huvudingrediensen i nationaldrinken caipirinha, är desto mer allbekant. Vinets relativa obemärkthet är ändå något märkligt med tanke på att det framställs väldigt mycket vin i landet – det finns över 100 000 hektar vinodlad mark – vilket gör Brasilien till den tredje största producenten i Sydamerika efter grannarna Argentina och Chile. Det mesta är dock av lägre kvalitet, för inhemsk konsumtion (vid sidan av öl och cachaça), men rätt stora volymer exporteras också som bulk, bl.a. till Ryssland.

Brasilien har producerat vin sedan 1800-talets slut – vinstockar och kunskapen kom med italienska immigranter – men är ännu en ung industri, i stark utveckling. Ett kraftigt ökande intresse för vin i 200-miljonerslandet samt inte minst, en stor ökning av importerade viner, utmanar de inhemska vinhusen till att höja kvaliteten på sin produktion. Regionen Serra Gaúcha i syd är centrum för vinindustrin. Här är klimatet gynnsammare, läs svalare, för vinodling, än i det övriga, tropiska jättelandet. Vingårdarna ligger här också högre placerade i den kulliga terrängen. Vilket är en förutsättning för odlandet av internationella druvsorter som Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir, Chardonnay m.fl.

Brasilien som vinland var temat för den vinprovning som ägde rum ombord på Vikings Lines Mariella i samband med sjösättningen av deras Brasilianska temaveckor till havs. Rederiets alla röda fartyg ska då stäva i sambatakt med musik och dansunderhållning samt en à la carte-meny med brasilianska specialiteter och drycker. En trerättersmeny kostar 343 kr, tillhörande vinpaket 141 kr. Vinerna finns även till försäljning i ”taxfree”-butiken.

Laxceviche, passionsfrukt och friterad maniok / (den rostbiffsliknande) Picanha, vitlökssauterad broccoli, palmhjärtsspaghetti, kryddstark chimichurri(sås) och friterad maniok / Crema de papaya med Crème de Cassis-likör

Vinerna, hur var de då? Jo, av det begränsade urvalet om inalles knappt 20-talet viner som provades var det tyvärr få som utmärkte sig. Välkomstbubblet var hyfsade Pizzato Brut 2012 (Pinot Noir/Chardonnay). Till lunchen serverades Salton Volpin Sauvignon Blanc 2013. Det druvtypiska var knappt förnimbar och vinet kunde lika gärna ha varit en Semillon… Lidia Carraro Elos Cabernet Sauvignon-Malbec 2009 (80/20) var ok; oekad, mjuk och drickvänlig. Medan dessertvinet Dadivas Espumante Moscatel var spritsig och söt.

Bästa vita var RAR Viognier 2012 (220 kr i restaurangen). Medan bästa röda var även provningens toppvin: Lidia Carraro Grande Vindima Quorom 2006 (458 kr). En förträfflig blandning av Cab Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc och Tannat. En bekräftelses så god som någon på att Brasilien visst kan producera förstklassiga viner!

Viking Line Goes Samba – A Taste of Brasil, 10/3-30/4.

Ett vin värdigt Dionysos

Att grekerna är bra på olivolja det är ju allom bekant. Att det även produceras bra vin i Grekland är nog mindre känt. Åtminstone om man med grekiska viner tänker Retsina, det (populära) tallkådasmakande vita vinet. I Systembolagets ordinarie sortiment finns blott två (2!) viner från Hellas, ett rött och ett vitt, bägge billiga (på alla vis). Eller fanns, för den 1 mars, utökades den ynka grekiska vinhyllan med ännu en flaska, denna gång dessutom en nyhet av kvalitet.

Kir-Yianni Ramnista Xinomavro 2009

är ett välgjort rödvin framställt på den handplockade, inhemska druvan xinomavro. Småskaligt producerat av Greklands största vingård, det ambitiösa Kir-Yianni, från Naoussa i landskapet Makedonien. Ett kryddigt vin med en fruktighet som för tankarna till italienska Piemonte, med bra syra och tämjda tanniner och en eftersmak som varar. 14%. Drickfärdigt. För sina 99 kr inget mindre än ett fynd! Och alls inget oävet alternativ till en (avsevärt dyrare) Barolo.

I samband med lanseringen av den nya Ramnista Xinomavro besökte Kir-Yiannis vinmakare och VD Stellios Boutaris Stockholm och Den Gyldene Freden. Här bjöd han till en vertikalprovning på de inalles sex årgångarna av Ramnista Xinomavro; från den första, 1997 (magnum) till den nya 09:an. Toppade gjorde vintage 2001 med kraftfullhet, struktur och elegans.

 

Vin/viltlunch på Den Gyldene Freden

Efter väl förrättad provning, god lunch med utmärkt vinmatchning: vildsvinskorv, anklever, viltsky, potatispuré, bondbönor, steklök.

 

Receptbelagd vinbox

Tänk dig ett bag-in-box-vin. Lägg till två omslagsflikar med recept på ett par lättlagade rätter som passar till vinet i lådan och voilà: du har en Bag in Cook Book! Så kallas nämligen denna alldeles nya variant av boxvinsförpackning som började säljas på Systembolaget vid årsskiftet. Startskottet för det som är tänkt att bli en serie ”vinösa kokböcker” – olika druvor presenterade tillsammans med till vinet anpassade recept av framstående kockar.

Först ut är en italiensk Zinfandel (85% zin, 15 % negroamaro) jämte recept på en kyckling- resp. (vegetarisk) pastarätt, signerade Fredrik Eriksson, krögare på Långbro Värdshus. Hans restaurang var även platsen för lanseringen medels provsmakning av såväl vinet som den tänkta maten till.

God vinlunch: Kyckling Rosmarino och Parmesanpasta. Viltterrine och oliver till förrätt samt tryffel till kaffet.

Hur smakar då vinet, vilket ju ändå är den avgörande frågan? Druvan är vald med omsorg; Zinfandeln är ju inte för inte ett bästsäljande ”rock’n’roll-vin”. Ungt och smakrikt kryddigt med mycket bär och frukt, bra syra och litet fat, 14% vol. Förvisso också ett nytt och fiffigt koncept att profilera sig bland alla de andra närmare 250 vinboxarna med ett (förpacknings)mervärde i form av speciellt framtagna matrecept av kockkändisar. De inalles 12 000 producerade lådorna av Bag in Cook Book kommer gissningsvis bland annat att gå hem som gå-bort-present och Fredrik Erikssons recept lär nog lagas till i månget kök.

Bag in Cook Book Zinfandel, 3 L, 249 kr.

Det nya svarta

Att lakritstrenden är starkare än någonsin vittnar inte minst Lakritsfestivalen om. Detta succéevenemang lockar allt fler svartsugna från år till år och om en dryg månad är det dags för den sjätte upplagan. Ett annat tecken på lakritsens folkliga gunst är det växande utbudet i butikernas godishyllor, från Kick (ex-Käck) till Djungelvrål. Denna vecka sväller sortimentet ytterligare i samband med lanseringen av en nyhet: Viva Lakrits Calabria. En nyhet som egentligen är tre sorter: Sötlakrits, Havssalt respektive Chili. En trio mjuka premiumprodukter där lakritsens rot har hämtats från Kalabrien i Italiens tå, där den bästa lakritsen anses komma från och där den även har skyddad ursprungsmärkning. Lakritsen härifrån utmärker sig för att vara sötare än den som växer (vilt) i Främre Orienten. Av ett kilo rötter utvinns 22 g rålakrits.

Med lakritsvurmen och alltfler produkter till att antingen äta som godis eller att använda som smaksättare i mat följer även frågan om vad att dricka till. Inför lanseringen av sina nya påsar Viva Lakrits Calabria ”vuxenlakrits” bjöd tillverkaren Malaco (Malmö Lakrits Compani) till en liten provsmakning på Pontus i kombination med vin. Sommeliern David Wenell hade valt ut tre viner: till Sötlakritsen en fyllig amerikanare [Syrah (53%), Mourvèdre (39%), Grenache (8%)], till Havssalten en lättare Pinot Noir från Chile och till den Chilikryddade, en fruktig och riktigt bra, tysk Riesling.

Att förhöja lakritsens smak utan att samtidigt ha ihjäl vinet är det eftersträvansvärda. Det visade sig att mina smaklökar inte var vidare överens med Davids förvalda kombinationer. De bägge rödvinernas matchning var mindre lyckade, däremot visade sig Rieslingens friska syra vara en fullträff. Den framhävde de (rätt så subtilt kryddade) olika lakritsbitarnas respektive karaktärer; pepprigheten i Chilin samt, allra bäst, tillsammans med Havssalt, som verkligen lyfte med vinet. Rekommenderas! Sötlakritsen samspelade tyvärr inte med något av vinerna till hands. Kanske en Nebiolo eller en Tempranillo/Rioja är en bättre kombo? Får väl ha med mig lakritspåsar på kommande vinprovningar!

Viva Lakrits Calabria

Blossa & Prima

 Somliga jultraditioner är sig mer eller mindre lika från år till år, exempelvis det mesta i mat- och dryckesväg. Men det finns somt som ändå bjuder nyhetens behag bland allt det välbekanta. Som Hotel Birger Jarls designade julgranar. Eller Blossas årgångsglögg och Årets julsnaps från Prima (tidigare Reimersholms), som bägge byter smak varje år. Dessa decemberdrycker presenterades redan en riktigt varm dag i början av september, men först nu är de i säsong.

Årets årgångsglögg (starkvin, 15%) från Blossa, den elfte i ordningen, bär namnet Dalecarlia ­— smakinspirationen sägs ha hämtats från Dalarna. De geografiska koordinaterna till Mora, som ligger vid Siljans strand, är också angivna på den karakteristiska flaskan, som är en del av Blossas identitet. I år är den dessutom härligt, matt klarröd (faluröd?) som en dalahäst och dekorerad med stiliserat kurbitsmönster.

Och årets smak är… Nypon? Lingon? Ketchup? Falukorv? Raggsocka? Tja, säg det! Den stora nyheten med Blossa 13 är dock inte smaken utan hemlighetsmakeriet. Konsumenterna ska tolka, gissa samt berätta för varandra, och framför allt för Blossa, om sina smakintryck. Först på Luciadagen kommer hemligheten om innehållet nämligen att avslöjas. Onekligen ett nytt, konceptuellt marknadsföringsgrepp! Själv kan jag, ännu ovetande, bara konstatera att det faktiskt smakar mycket av… glögg! Nej, denna gång är flaskan godare än sitt innehåll. (Blossas japanska citrus-2012:a var förresten inte så lyckad den heller).

Julsnapsen 2013 från Prima, den 20:e i ordningen, är lättare att beskriva. Kryddmästaren Jonas Odland har i år spetsat en klassisk akvavit med tilltalande toner av citrus (pomerans/apelsinblommor) och harmoniskt avrundat med sherry och russin (38 %). Snapsen är tänkt att passa lika bra till julmaten som till desserterna och gotter. Gillar! Dessutom snygg flaska, även här för övrigt.

Både Blossa Dalecarlia 2013 och Prima Julsnaps 2013 finns i Systembolagets beställningssortiment: 95 kr (75 cl) resp. 206 kr (50 cl).