Oktobers andra gallerirunda gör några nedslag bland utställningarna runt Hudiksvallsgatan och bjuder på fågelskåderi, strutbröst i keramik, randigt måleri, ohöljd fotografi samt Mr. Walker.
Jonas Dahlberg / Galerie Nordenhake
Småfåglar som bofink, talgoxe och blåmes i naturlig miljö; konturskarpt återgivna, med kort skärpedjup och suddig bakgrund. Det är Jonas Dahlberg som har väntat ut och fotograferat fåglarna.
Diorama (tittskåp) heter Jonas Dahlbergs utställning med fågelbilder på Nordenhake. Fina pippin.
…
Katrine Helmersson / Andréhn-Schiptjenko
En fyra meter hög ekstam med munnar i metall och blommor i tyg står mitt i rummet, ett träd som växer ur golvet och försvinner upp i taket. Kring den finns ett antal andra objekt, som sköldar i koppar, något som liknar lava eller kanske lakritsremmar ringlande ut över golvet, ett par halvcylindrar med väggar av (onda) ögon. Samt formsköna behag i stengodskeramik.
Andréhn-Schiptjenko visar Katrine Helmerssons skulpturer, utställningen heter Tabernacle.
Ibland står verkligheten i vägen för konsten
…
Jan Håfström / Galleri Andersson/Sandström
Mr. Walker, Fantomens – och konstnärens egen(?) – trenchcoatklädda alias, återkommer ännu en gång i Jan Håfströms serietidningskonst… Denna gång tar han in hos Andersson/Sandström. Jodå, Joseph Conrads Mörkrets Hjärta är fortfarande en referens att räkna med.
Det är snyggt målat, dito presenterat och rätt kul. Fast vi har sett det förut, flera gånger om. Är det verkligen sex år sedan Liljevalchs stora Håfström-retrospektiv? A Work of Art is Nothing, heter denna utställning.
Färgmatchad, jag?
…
Dawid / Christian Larsen Gallery
Även fotografen Dawid (Björn Dawidsson) förärades en stor soloutställning på Liljevalchs för några år sedan (2008). Nu visar Christian LarsenEtt annat urval av denne stilbildande konstnärs vackra bilder.
Rena, skarpskuret kontrastrika och högblanka stilleben, porträtt och modebilder med en förfaren estetik. Ett intagande urval.
…
Per Mårtensson / Elastic
Som monumentala EAN-koder hänger de där och pockar på närsyn. Man vill även ta på dem, känna om det finns något i det svarta fältet…
Pekar finger åt konsten gör konstnären (t.v.) resp. galleristen (t.h.)
Månadens sista galleristopp blir på 10-års-jubilerande Elastic som återvänder till en tidigare utställning med Per Mårtenssons subtila måleri från 2009. Abstrakt minimalism och taktil humor som fångar både ögat och hjärta. (Endast t.o.m. 10 okt).
Om inte annat anges så pågår utställningarna t.o.m. 7 nov.
Höstens andra gallerirunda tilldrar sig på Östermalm och i city och visar träslöjd, pingponggraffiti, favoriter i repris samt en svårdefinierad installation av gips och pillerkartor.
Stephan Balkenhol / Lars Bohman Gallery
Ett gäng människofigurer i trä befolkar Lars Bohmans utställningssalar. Några uppförstorade, andra mindre men på höga socklar. Männen dominerar, men här finns även ett par kvinnor. Alla är de vardagligt klädda och deras ansiktsuttryck är neutralt, för att inte säga intetsägande. Huggmejseln har lämnat tydliga ärr i det mjuka träet, som inte har polerats utan där de lösa flisorna hänger kvar.
Den tyske konstnären Stephan Balkenhols träskulpturer och ansiktsreliefer visar på ett medvetet och konsekvent träslöjdande, men säger mig just inte så mycket mer. (T.o.m. 30 okt)
…
Emil Westman Hertz / AnnaElleGallery
Hos grannen AnnaElleGallery ställer danske Emil Westman Hertz ut. Inte så mycket hänger på väggarna desto mer finns placerat på golvet. En märklig för att inte säga rituell installation på existentiella grunder med skulpturer i vax, gips, trä och brons samt läkemedelsförpackningar och fiskskrov(?).
Spännande för fönstertittare, både stora och små
Nine of Wands heter Westman Hertz utställning, efter Tarotkortets Nio i stavar, som står för (inre) styrka. (T.o.m. 1 nov)
Konstnären själv och en av hans akvareller
…
Manou Marzban / Hotel Diplomat
Tvåhandsfattning: kameramobil och vernissagevinet
Som son till den dåvarande iranske ambassadören, som på 70-talet hade sitt residens i hotellets fastighet, återvänder nu Manou Marzban till Hotel Diplomat i Stockholm, denna gång som en internationellt uppmärksammad konstnär.
Att kalla Manous konst för färgstark är knappast någon överdrift! Hans psykedeliska collage i akryl och harts blandar oförskräckt element från såväl moderlandet Irans historia och politik som från Chagall, serieestetik och andra popkulturella influenser. Less is sannerligen not more här! (T.o.m. 14 okt)
…
Peter Köhler / Galleri Magnus Karlsson
Även i Peter Köhlers konst finns ett myller av människor. Hans minutiösa bildvärld föreställer platta landskap som vimlar av små människosilhuetter och av andra detaljer. Det finns något diffust dystopiskt över det hela. Mycket att titta på – och att fundera över.
Tre av Peter Köhlers målningar sammanfogade i denna bild
Riktigt påhittigt är den (o)sammanhängande serien av små tuschbilder som påminner om ett fascinerande storyboard till en film. Gillar! Magnus Karlsson är galleriet och utställningen heter To an Unknown Descendant.
Om inte annat anges så pågår utställningarna t.o.m. 7 nov.
Säsongen hos de två stora auktionshusen i Stockholm inleds sedan några år tillbaka med bättre begagnade kläder, vintage sålunda. Bukowskis, som har släppt diamanterna och numera heter DefineFashion, bjuder ut 400 objekt, medan Stockholms Auktionsverk, som kallar sin auktion för Fashion kort och gott, erbjuder 200 fler. Fast antalet utrop säger ju inte allt – kvaliteten är överlag högre hos auktionshuset vid Berzelii park. Detta förstärks också av Buckans hängning/visning som är så mycket mer tilldragande stylad och ljussatt än Verkets, som verkar rakt av ha kopierat vårens succé, fast i en budgetvariant. Det krävs mer än att skriva på väggarna…
Det obligatoriska bubblet på Auktionsverkets ”V.I.P.-visning” var utbytt mot ”husets” rosé, Château Vignelaure. Paret Bernt & Mette Sundström, som äger nätauktionshuset Lauritz.com och Stockholms Auktionsverk, äger också detta provençalska vinhus. Ett tillfälle att göra sig av med ett eftersäsongligt restparti…? Bukowskis bjöd på cava, Freixenet.
Annars är väl allt som vanligt, även om kläderna och accessoarerna är nya. Fast gamla. En del plagg och väskor tror jag mig faktiskt känna igen. Kanske bärs de bara en gång på en fest för att sedan lämnas in till försäljning igen?
Visningarna pågår t.o.m. 21 sep. (Auktionsverket) resp. 27 sep. (Bukowskis). Online-auktionerna inleds 22/ resp. 28/.
Pumps med röda sulor av ingen annan än Christian Louboutin
Även på Söder finns det förstås gallerier värda att besöka, men för denna höstens första vernissagerond hanns det endast med en titt-in, på
GSB/Steinsland Berliner
Två teckningar av Escif: ”Selfie” och ”Coacing”
Selfien är temat för en grupputställning på GSB/Steinsland Berliner, där tio amerikanska och europeiska gatu-/konstnärer fritt fått tolka detta självcentrerade begrepp i tiden. Förvisso inte bara ett uttryck i vår era av peppade kameramobiler, utan i alla tider – vad vore väl bildkonsten utan självporträttet? Fråga exempelvis hrr Albrecht Dürer, Rembrandt van Rijn och Vincent van Gogh!
Lisa Jonassons ”Medlem i rörelsen” / Fyra målningar av Jason Jägel / Geoff McFetridges ”Head in Hand” / Ryan Travis Christians teckning ”Beets Me”t.v. 4 teckningar av HuskMitNavn / t.h. Lisa Jonassons ”Pareidolia” (print)Ovan t.v. Ryan Travis Christians ”MotherLoad” / Nedan t.v. Cleon Petersons ”Black Dot” 1&2 / t.h. fyra av Øivin Horveis målningar
Den danske gatukonstnären HuskMitNavn är det som har gästcurerat Selfie-utställningen på GSB/Steinsland Berliner. Målningar, teckningar och grafik. Jason Jägel, Cleon Peterson, Ryan Travis Christian, Geoff McFetridge, Alex Lukas, Jeroen Erosie, Øivin Horvei, Escif, svenska Lisa Jonasson samt HuskMitNavn själv heter de medverkande konstnärerna. Blandat och rätt gott!
En vecka efter att Hudik-gallerierna öppnade för säsongen var det dags för utställningslokalerna i city och på Östermalm att hålla sammanfallande vernissage. En del av dem hann jag besöka…
Nathalia Edenmont / Wetterling
”Watchful Eye” & ”Bastard” à 170′ kr
Nathalia Edenmont fortsätter att både förföra och utmana med sina storskaliga fotografier. Förförande vackra i all sin högblanka perfektionism; utmanande, för att inte säga provocerande, i sina återkommande symbolmättade motivval: liv och död(a djur), fruktsamhet, barnlöshet och drömmen om moderskapet. Denna gång härtill med incestuös underton.
Från döda foster till de praktfulla fjärilscollagen – ingenting är tabu här. Tycka vad man vill om Natalia Edenmonts konstprojekt, oberörd lämnar man i alla fall inte hennes nya utställning Beyond hos Wetterling i Kungsan. (t.o.m. 2 okt.)
…
Emma Bernhard / Belenius/Nordenhake
På Belenius/Nordenhake invid S:t Jacobs kyrka har Emma Bernhard inrett galleriet med sina objekt, skulpturer och målningar. Diverse (upphittade) bruksföremål i metall, trä, läder och textil har placerats ut i rummen på ett elegant och estetiskt högst tilldragande vis. Resistance, Tolerance and Power (t.o.m. 20 sep.)
…
Éva Mag / Riis
I Konstakademiens palats mittemot Rosenbad huserar de tre gallerierna Riis, Gunnar Olsson och Magnus Karlsson. På Riis har Éva Mag flyttat in med sina trasdockor. Lerfyllda, textilhöljda människoliknande, sårbara små kroppar med breda ärrliknande stygn som torkar och åldras och blir rynkiga… Några ligger i sin läckande lera som om de precis fötts, eller tvärtom – just till att begravas.
Éva Mags utställning Tack (eller Köszönöm, på ungerska) har ett lågmält, berörande tilltal och påminner om att det inte alltid är lätt att vara människa. Eller trasdocka. (t.o.m. 26 sep.)
Pigmentutskrift på bomullspapper ger snudd på ett tredimensionellt uttryck
…
Maria Hall / Gunnar Olsson
Sirenerna, som lockade sjöfarare i fördärvet med sina tjusande sånger enligt den grekiska mytologin, är inspirationskällan för Maria Halls måleri hos Gunnar Olsson, Sirens. På dukarna konfronteras konsekvent många schatteringar av cerise. Snyggt, även om jag inte hör sången. (t.o.m. 26 sep.)
…
Thomas Broomé / Magnus Karlsson
Hos Magnus Karlsson ställer ”ordkonstnären” Thomas Broomé än en gång ut sina finurligt, illusoriskt uppbyggda bilder av ord som beskriver de föreställande föremålen.
Denna gång har Broomé exponerat innehållet i ett antal (avlidna artisters) badrumsskåp och medicinkabinett. Här finns också 3D-utskrivna och laserskurna objekt i akrylglas, som en blomvas och ett par skulpturer av olika storlekar samt en videovägg som bokstavligen vänder ryggen mot betraktaren.
Brytpunkt heter Thomas Broomés utställning, vars speciella bildspråkskoncept inte upphör att fascinera fastän jag sett det förut. (t.o.m. 4 okt.)
…
Jenny Källman / Björkholmen Gallery
Från city till Östermalm: på BjörkholmenGallery (Kommendörsg. 15) är det fotografier i svartvitt som visas, Jenny Källmans. Inspirationen till utställningen Lounge har hon hämtat ur fängelsets begränsningar. Och hennes svartvita bilder är… begränsande. (t.o.m. 26 sep.)
…
Amy Feldman / ANNAELLEGallery
Sista stoppet blev på ANNAELLEGallery, som har lämnat lokalen på Riddargatan för en mer central Östermalmsadress, Karlav. 15. Den välbesökta nyinvigningen sammanföll med vernissagen för New York-konstnären Amy Feldmans andra soloutställning på galleriet.
Feldmans nya serie stora akrylmålningar går som tidigare, om inte i 50 nyanser, så i alla fall i fem gråskalor. (t.o.m. 27 sep.)
Samma galleri, ANNAELLE, stod även som värd för ett boksläpp: Artists’ Recipes, en receptbok med mat- och konstinnehåll med ett 80-tal konstnärer. Redaktörerna, den Baselbaserade konstnärsduon Admir Jahic & Comenius Roethlisberger, hade releasen till ära skapat ett par upplivande legymskulpturer.
I nästa inlägg: höstöppningen för ett galleri på Söder
Ja, då var den igång igen efter sommaruppehållet: Stockholms gallerisäsong. Förra torsdagen inleddes den med en samfälld säsongsöppning i Stockholm Gallery District, dvs. kvarteren runt Vanadisplan, där ett tiotal gallerier håller till och där en stor skara vernissagesugna samlats för premiären i den milda sensommarkvällen. Perfekta förhållanden sålunda, inte bara för att bese konsten utan i lika hög grad för att stå ute och mingla med glas och flaska i hand – en nog så väsentlig del av vernissageandet!
Kasper Sonne / Christian Larsen
Här ett urval på vad som visas. Först det som jag tycker mest om: dansken Kasper Sonnes utställning Dirty Blonde, på Christian Larsen. Svedda, uppfläkta bilder där den blottade spännramen skymtar likt ett kors. Sonne målar storskaliga monokromer. Därefter bränner han stora hål i sina dukar, täcker den med vulkanisk aska eller häller giftiga lösningsmedel över verken. Färgen vittrar, nya lager skapas och tavlorna får ett eget och ödesmättat uttryck med bokstavligen uppbruten materialitet.
Även den reflekterande ridån av svarta plastremsor mitt i utställningsrummet är ett konstverk, signerat Sonne.
Mer av gillande för att inte säga berörande finner jag hos Cecilia Hillström, som bjuder på två yngre konstnärer i symbios: Gabriella Loeb & Martha Ossowska Persson. Loeb ställer ut två textilskulpturer tillverkade av veckad, härdad toile, som är vriden likt huden av en tyngdlös kropp frusen mitt i en rörelse. Skulpturalt och berörande.
Ossowska Persson står i sin tur för väggutsmyckningen med sina sensuellt sublima akvarellmålningar i skärt; storskaliga, hudnära bilder av läppar och sammanflätade fingrar.
Konstnären själv med sin konst
Splendor in the touch kallas Gabriella Loebs & Martha Ossowska Perssons utställning – jo, splendid indeed!
…
Alyson Shotz / Andersson/Sandström
Den amerikanska konstnären Alyson Shotz säger sig vilja utforska universums lagar genom sina stora, luftiga skulpturer av blank metall och skimrande prismor, glaspärlor och speglar. Ljuset reflekteras och skuggorna kastas här. Light & Shadow kallas också den anslående och sparsmakade utställningen (ett verk per rum) hos Andersson/Sandström.
…
Helen Mirra / Nordenhake
Desto fler föremål hänger och ligger på Nordenhake, där amerikanskan Helen Mirra fått ge utlopp för sin repetitiva dogma-mani(fest): en serie svartvita fotografier av marken hon går på, kompletterad med fältanteckningar på kartong samt med vävnader tvinnade av ull från tvenne svarta får…
…
Annika von Hausswolff / Andréhn-Schiptjenko
På Andréhn-Schiptjenko visas Annika von Hausswolffs fotografier, Razzia. Digitaliserade analoga utskrifter eller bilder i emalj vilka strävar efter att återskapa fotopapprets materalitet och taktilitet. Foton som Hauswswolff för ovanlighetens skull inte tagit själv utan hämtat ur privata fotoalbum och pressarkiv. Dem har hon scannat in, bearbetat, rastrerat och med screentrycksprocess avslutningsvis emaljerats eller fått lite färg med akryl. Metafotografisk rekonstruktion, förfaret genomfört.
…
Gustaf Lilliestierna / NAU Gallery
En liten del av naturen har flyttat in på NAU Gallery genom Gustaf Lilliestiernas installation, Below the forest canopy. Människans påverkan på jorden är denne begåvade konstfackselevs utgångspunkt. På väggarna och golvet möts renlav, mögel och jord med de utifrån naturen utvunna färger, plast och rostande järn. Engagerande, inspirerande och snyggt iscensatt.
Corpus I-VIII: Akvarellpapper som varit nedgrävda i åtta olika jordmånar
…
Camilla Løw / Elastic
Norska Camilla Løw har skapat en platsspecifik utställning, för att inte säga installation, av sina nya verk på Elastic. Nerves and Muscles heter den. De hängande Alexander Calder-befryndade objekten tar plats mitt i rummen – man får ta vägen runt dessa trådade händer och de spraymålade plexiglasskivorna, med konturer av verktyg. Geometri och starka färger. Estetiska verk, dito grupperade – läckert för ögat.
…
Patric Larsson / Galleri Flach
På GalleriFlach visas Patric Larssons fotorealistiska målningar, Trip, som rör sig kring resandets existentiella dimensioner, likt någon slags kufisk road movie.
…
Martina Hoogland Ivanow / GunGallery
Avslutningsvis GunGallery, som stängde sitt fotogalleri på Runebergsgatan för två år sedan, och nu gör en välkommen comeback. Denna gång i ny lokal på Vanadisvägen 29. Först ut på dess väggar hänger Martina Hoogland Ivanows dunkla och färgstickiga bilder på tema människan och/i naturen(?). Circular Wait har fotografen döpt den outgrundliga utställningen till.
Årets upplaga – den fjärde – av SEART (Sweden’s Emerging Art) äger rum under helgen. En pop up-utställning med verk av 15 nyutexaminerade konstnärer från Kgl. Konsthögskolan, Konstfack och Konsthögskolan i Malmö visas (som tidigare) i industridesignföretaget No Picnics lokaler på Östermalm. Allt är till salu och entrén är fri (för dem som hittar hit, måste man väl tillägga).
Susanna Jablonski ”Light as a Feather, Stiff as a Board”Nina Westman ”#freethenipple” & Ammy Olofsson ”Blow up”
Ett urval av vad som kan beskådas på SEART: Daniel Reinius suggestiva kolsyrerökfyllda projektion i blått, Constructs, aktiverar inte bara fantasin utan även brandlarmet! Blicken kallar Leontina Gustafsson sin spöklika skepnad, med en silvermugg framför. Psykisk ohälsa är utgångspunkten för Matilda Lundins kollektion av kroppsdelssmycken i kopparöverdragen järntråd, Indigo. En turkos hand mitt i rummet! August Sörensons handtrio Informer, Pointer och Broken Lever i keramik, epoxiplast och rep utgör onekligen ett blickfång i lokalen. Boobs and Bombs – glaskonst i tiden! Ammy Olofsson och Nina Westman, två medlemmar av den feministiska plattformen BOOM! laddar det traditionella hantverket med såväl modern teknologi som med genus. Light as a Feather, Stiff as a Board har Susanna Jablonski deskriptivt döpt sin fyndiga skulptur av pappershanddukar krönt av en toppskiva i vit carraramarmor till. Trine Struwes stora, solbadade fotogram skimrar i marinblåa nyanser. Stora pappersblad som bestrukits med ljuskänsligt pigment, exponerats i solen, sköljts i saltvatten och därefter fått torka på badstranden.
Trine Struwe ”Untitled”
SEART på No Picnic, Storg. 23 C. Fre-sö kl. 12-18.
Känner du Prinsessan Panik, Kentucky Fried Chicken Heroine och Superbruden? Det gjorde inte jag förrän jag tittade in i sommarutställningen i Kulturhusets Galleri 3. Där bekantade jag mig konstnären med Kristina Abelli Elanders färgglada fantasivärld, befolkad av hennes olika alter egon.
”Alien works med vattenfall”, 2015
Glada färger men mindre glättiga till innehållet är Abelli Elanders måleri, skulpturer, klippdockor och seriestrippar. Här blandas relationsproblem, utseendefixering och kärlek(ens baksidor) till en galghumoristisk dystopi. Tänk Niki de Saint Phalle möter Marie-Louise Ekman. Det genomgående temat för Kristina Abelli Elanders feministiskt frejdiga bilder är de rådande köns(miss)förhållandena. Superbruden, som denna retrospektiva utställning som spänner över fyra decenniers konstnärskap heter, är en okynnig lek med det manliga superhjälteidealet. Sevärt!
”Prinsessan Panik”, 1980
Kristina Abelli Elander – Superbruden, Kulturhuset Stadsteatern t.o.m. 23 aug.
Glas är inte bara till för att hälla vin, öl och andra goda drycker i utan finns också till för ögat. Konstglas. Tänk vaser, ljusstakar och lampor, skålar och fat samt andra objekt. På Kulturhuset visar Nationalmuseum i sommar en turnerande utställning med glasföremål, Glass is Tomorrow, skapade på workshops i glashyttor över hela Europa. Ambitionen är att åskådliggöra glasets potential. Med nyskapande design utvecklas traditionella hantverkstekniker och på så sätt återuppfinns glaskonsten. Ett vällovligt EU-finansierat projekt blåser nytt liv i ett konsthantverk med gamla anor som har det svårt i vår tid när de klassiska hyttorna tvingas slå igen.
Bilderna t.h. visar glas från det franska glasbruket Saint-Just. Bla. den gröna XXL-dildon, formgiven av Gwladys Alonzo. Högst upp på sidan: Frida Fjellmans härligt glassiga kristallkrona “Chandelier de la Glace Pastel” .
Många glas visas, tätt uppställda på (lång)bord. Väl tätt, inte mycket utrymme för att se enskildheterna i mängden, vilket är synd. Än mer otillfredsställande är bristen på information; skyltar, som upplyser vem som formgivit de utställda föremålen eller vad som är tanken och bakgrunden till dessa, saknas.
Stockholmsglas
T.v: Fredrik Nielsens billackade ”Purple Pitcher” 2011 / Gunilla Kihlgrens massiva vas ”Öga II” (tillverkad hos Pino Signoretto, Murano/Venedig) väger 80 kg / T.h: Simon Klenells ”Bordsspegel” i försilvrat glas”Glaset vill inte lämna mig. Men det händer att jag vill lämna glaset” kallar Emsé Alexander sina tuffa boxningshandskar och -boll i diamantslipat glas!”Spy på alltihop” är titeln på Matilda Kästels karinstallation av glas, elektronik och slime (blåst av Simon Klenell och Reino Björk)De två kristallkronorna med LEDljus: den transparenta ”Bling Bling” och den lila ”Crown Jewels of Småland” är av Anna Berglund (Orrefors/Kosta)
Mer utrymme – jämte kortfattad info! – ges dessbättre åt objekten av de tio glasformgivare med Stockholms-anknytning som kompletterar Glass is Tomorrow. Stockholmsglas kallas denna skulpturala sidoutställning.
Flavie Aud heter formgivaren bakom det smaragdgröna, ugnsgjutna kaklet ”Submerged Pigments”
Glass is Tomorrow & Stockholmsglas, Nationalmuseum Design @Kulturhuset t.o.m. 23 aug. Entréavgift 80 kr.
Välkommen till ”Skuggvärlden”, ”Födelsen”, ”Döden” och ”Den verkliga världen” – fyra rum med målningar, installationer samt performance i form av ett pågående måleri av konstnären själv, iförd mask, inför ”öppen ridå”. Utställningen Ylva Ogland –Hon i fyra akter på Bonniers Konsthall är högst speciell, till såväl motivval som rummens utformning.
30 porträtt av en död heroinist, konstnärens far, och lika många bilder som visar hans missbrukarattiraljer. 30 stora – och bortvända! – självporträtt, där man skymtar en naken, knästående kvinna som ammar sitt nyfödda barn. Navelsträngen är ännu kvar. Ett återkommande motiv i utställningen år ett hål: en grottmynning? en tvättmaskin? ett sköte? (Blod)rött är den alltigenom utmärkande färgen, antingen på dukarna eller på väggarna. Ylva Oglands målningar är sekventiella: samma motiv upprepas med små förskjutningar och tillägg, likt en animation. Filmiskt, eller än mer, teatralt, för att inte säga teatraliskt med dess rituella inslag av födelse och död.
Likväl… Även om utställningens temat(a) är tydligt definierade finns det ändå något diffust över det hela. Bortsett från enskildheter, framför allt den djärva kvadraten med de bortvända stafflierna, ”födelsen”, framstår bilderna som rätt banala. För mig är det således svårt att beröras på djupet av Ylva Oglands mytologiserande och utlämnande konstnärskap.
