Elaine Sturtevant In memoriam

Den amerikanska (pop)konstnären Sturtevant (med förnamnet Elaine) är död. Från 60-talet och framåt ägnade hon sig systematiskt åt att omsorgsfullt göra om målningar, objekt och videor skapade av hennes samtida, huvudsakligen manliga kolleger, för att sedan presentera sina egna reproduktioner. Hon kopierade berömda kolleger som Andy Warhol, Jasper Johns, Joseph Beuys, Willem de Kooning, Marcel Duchamp och Frank Stella, men såg på sina verk varken som parodier eller hyllningar. Sturtevant vände på begreppet originalitet. Hennes konst är således kopior av andra konstnärers verk. Appropriation kallas det med konstjargong när man plankar med avsikt att omvandla.

Sturtevant belyste frågor kring upphovsrätt och originalitet. Vad säger det om ett arbete när en annan artist kan duplicera det med liknande resultat? Onekligen ett aktuellt konstnärskap i vår digitala tid, där det mesta kan och även låter sig kopieras! En tid Elaine Sturtevant nu lämnat, 84 år gammal.

För två år sedan besökte hon Moderna Museet i Stockholm i samband med öppnandet av den stora utställningen Sturtevant – Bild över bild. Då mötte jag denna coola 82-åriga pionjär till metodisk härmapa för ett radioinslag. Och passade även på att bl.a. knäppa bilden i hennes upprepning av Félix Gonzalez-Torres lampinstallation America.

Elastic Tango (2010)

Efter-jobbet-cocktailrace

Sju drinkar i lika många barer på två timmar… Det kan den ivriga – och törstiga! – hinna med om hen följer samma trad som jag gjorde häromdagen, då Berns-koncernen firade solens återkomst med att lansera sommarens After Work-koncept. Varje vardagseftermiddag mellan kl. 5-7 är det AW i Berns samtliga fyra barer jämte de tre i systerkrogen Nosh and Chow. Envar bar ska ha något av sin egen prägel, är det tänkt, både när det gäller atmosfären och dryckesutbudet av ölsorter, klassiska cocktails och nykomponerade ”signaturdrinkar”. Trogna gäster får ett AW-kort som ger ett rabatterat drickande.

Barrundan som jag begick inleddes på Berns Asiatiskas cocktailbars veranda, fortsatte i Spegelbaren med bästa utsikten över kristallkronorna uppe på stora salongens balkong, vidare ut på Terrassen samt rundades av i Bistrobaren i Berzelii park. Drinkarna var redan färdigblandade. I första glaset en Rom Punkt, med citronjuice och äggvita. Denna följdes av den vodkabaserade Fläderfluff och härpå den alkoholfria Juicy Mama, på apelsin, passionsfrukt, citron- och tranbärsjuice. En Östermalmare, även den baserad på St. Germain-likören och citronjuice, fylldes upp med mousserande av bistrons restaurangchef Niclas Ohlsson. Efter de första tre söta blev den dock väl syrlig. Godast i första flighten var den lättdruckna Fläderfluffen samt den uppfriskande röda juicemixen – spritfrånvaron till trots!

En kort promenad till Norrlandsgatan och Nosh and Chows tre barer. Här fixades drinkarna efter beställning – det är ett mycket större nöje att se en bartender i aktion än att bara mötas av en klunga med förfyllda glas… I Cocktailbaren rördes en El Jardinero No. 9 ihop av gin/Cointreau/Branca Menta. I Noshbaren skakade Linus O’Reilly en Monestary Margarita, med rökig smak av mezcal. I den avskilda medlemsbaren Bernie’s, en trappa upp över gården, satte bartendern Oscar fyr på en El Flaco, på genever och Sève Fournier. Snyggt! Fast smakmässigt tyckte jag bäst om den mintsmakande trädgårdsmästaren.

Sju olika drinkar i lika många olika Bernsbarer på två timmar, som sagt. Ingen dum idé alls. After Work at Work, borde man unna sig oftare!

Verkligheten iscensatt

Den tyskfödda Londonbaserade fotografen Julia Fullerton-Battens bilder är fyllda med liv, känslor och berättelser… De är litet märkliga, för att inte säga märkvärdiga. Omsorgsfullt iscensatta fotografier med stark karaktär, fastän de egentligen ter sig ganska statiska och känslolösa.

Flertalet av Fullerton-Battens bildserier skildrar kvinnor, bland annat relationen mor-dotter och unga kvinnors väg från tonåren till vuxenlivet.

Julia Fullerton-Battens absurda och emellanåt skruvade bildvärld – som man med fördel (än)nu kan ses på Fotografiska – är både tankeväckande och lekfull, samt en smula Hopperskt ödslig. Hon manipulerar belysning, perspektiv, färg och skala, vilket tvingar betraktaren att ifrågasätta verkligheten. Scenerna är skapade i en läcker palett av filmiskt mättade färger och med ett öga för detaljerna. Så bygger hon drömvärldar med såväl en underfundig humor som oroande inslag.

Julia Fullerton-Batten – Staged Reality på Fotografiska t.o.m. 11 maj.

Slöjade minnen

Som en resa i minnet mellan det medvetna och det undermedvetna beskriver Sven-Harrys konstmuseum utställningen Within The Landscape, som fyller dess salar (och trapphus). Det är den danska konstnären Astrid Kruse Jensens verk som för första gången visas i Sverige. Fotografi, ett sällsamt videoverk samt objekt i form av en liten by med små oproportionella trähyddor som migrerat från skogen.

Konstnären Astrid Kruse Jensen själv och några av hennes bilder
En åskådare tittar på videoverket The House Inside Her

Astrid Kruse Jensen under pressvisningen

Två serier med landskapsbilder hänger längs väggarna, en från den mörka svenska skogen och den andra från det öppna danska hedlandskapet. Här finns även bilder med bortvända, ensamma kvinnogestalter. Samtliga går i en dov, matt blågrönstickig färgskala och de är oskarpa och slöjade. Den imperfekta lo-fi-estetiken är ett resultat av konstnärens arbetsmetod: fascinationen för det okontrollerbara. Kruse Jensen har använt sig av en gammal polaroidkamera laddad med utgången film. Utan möjlighet till exakt skärpeinställning och med en oförutsägbar utgång av den kemiska framkallnings­processen låter konstnären bilderna få leva sitt eget liv. De små kvadratiska originalen har scannats in och förstorats, vilket följaktligen även har förstorat ursprungsbildens skavanker. Så skapas dessa bilder av minnen eller Disappearing Into The Past, som en av fotoserierna heter. Minnesbilder med nordiskt naturromantiskt vemod, någonstans mellan foto och måleri.

Astrid Kruse Jensen – Within The Landscape på Sven Harrys konstmuseum t.o.m. 4 maj