Etikettarkiv: Sven-Harrys Konstmuseum

En fotograf med stil och hans porträtt med klass

Osminkade porträtt på den (bioaktuella) Ingrid Bergman, poserande Greta Garbo, en avväpnande Marilyn Monroe, en karismatisk Maria Callas, den stilfulla Audrey Hepburn uppklädd till tänderna… Bilder på den brittiska aristokratin och kungligheter, som kröningsporträttet på Elizabeth II och andra berömdheter av alla dess slag: filmstjärnor och estradörer, konstnärer, författare och filosofer, poeter och politiker, modespersonligheter, såväl skapare- som bärare, förmögna trendsättare… Grace Kelly, Jean-Paul Sartre, Truman Capote, Twiggy, Cary Grant, Jacqueline Kennedy Onassis née Bouvier tillsammans med sin enligt fotografen själv ”oändligt vackrare syster” Lee, Hertigparet av Windsor, David Hockney, Elsa Schiaparelli, Julie Andrews, T.S. Eliot, Picasso, Coco Chanel, Winston Churchill, The Rolling Stones, Barbara Hutton… För att nämna bara några av de kändisporträtt som pryder Sven-Harrys konstmuseums väggar i sommar.

Sir Cecil Beaton

Audrey Hepburn som Eliza ur filmatiseringen av My Fair Lady (1956). Stylad och fotad av Sir Cecil.
Audrey Hepburn som Eliza ur filmatiseringen av My Fair Lady (1956). Stylad och fotad av Sir Cecil.
Det magnifika porträttet på Dame Edith Sitwell, brittisk poet och kritiker och den intagande MM, 30 år (1962 resp. 1956)
Det magnifika porträttet på Dame Edith Sitwell, brittisk poet och kritiker och den intagande MM, 30 år (1962 resp. 1956)
En Maria Callas (1957) och två Julie Andrews (1959)
En Maria Callas (1957) och två Julie Andrews (1959)
Ingrid Bergman, 100 år i år. Här var hon 43. Och naturligt vacker.
Ingrid Bergman, 100 år i år. Här var hon 43. Och naturligt vacker.

CecilBeaton18 / © LEX 2015

Ett handplockat urval med fotografier på såväl bekanta som – kanske idag? – mindre kända celebriteter. Samlingen påminner i själva verket om ett halvt århundrade av ”Who’s Who bland the Rich and Famous”. Alla är de fångade av engelsmannen Cecil Beatons kamera. Sir Cecil (1904-1980), verksam från slutet på 1920-talet fram till 1970-talet var en av sin tids mest anlitade och stilbildande porträttörer. Hans namn kan räknas till samma skara mästerfotografer som Irving Penn, Richard Avedon och Yousuf Karsh. Beaton fotograferade alla som var av betydelse i kultur- och nöjesvärlden och blev bland annat berömd för sina uppdrag för Vogue och Vanity Fair.

”Soapsuds Group”-reproduktion i fonden – påklädda av Sir Cecil (1930)
”Soapsuds Group”-reproduktion i fonden – påklädda av Sir Cecil (1930)

Cecil_Beaton-2 / © LEX 2015

En glimrande Paula Gellibrand (1928) t.v.
En glimrande Paula Gellibrand (1928) t.v.

Cecil_Beaton-3 / © LEX 2015

Hertigparet av Windsor i fönstret på Château de Candé (1937) / Sir Cecils favvo Greta Garbo (1946) / Johnny ”Tarzan” Weismuller (1932)
Hertigparet av Windsor i fönstret på Château de Candé (1937) / Sir Cecils favvo Greta Garbo (1946) / Johnny ”Tarzan” Weismuller (1932)

Ett utmärkande drag i Beatons arbetssätt var att han kunde gå hur långt som helst för att fånga en viss look. Hans modeller fick ligga ner, klättra i träd eller hänga i en stege för att han skulle kunna ta sina nyskapande fotografier. Tidigt i sin karriär använde han sig av fotomontage för att förmedla många olika uttryck på samma bildyta. Cecil Beaton hade en ovärderlig förmåga att locka fram hos varje person just de unika egenskaper som förvandlade hans modeller till stilikoner. Hans kamera såg betydligt mycket mer än det mänskliga ögat och kunde ge skönheten ett evigt liv. Många av hans porträtt är idealiserande. De krävde ibland en konstfull retuschering av modellens ansikte. Det grannlaga arbetet utfördes av en utbildad retuschör som visste hur man skulle betona ögon och läppar, släta ut rynkor och mjuka upp formerna enligt fotografens noggranna instruktioner.

Cecil_Beaton-15 | © LEX 2015

Gwili Andrés skönhet tål att tittas på (1932) t.v.
Gwili Andrés skönhet tål att tittas på (1932) t.v.

Cecil_Beaton-4 | © LEX 2015

Cecil Beaton arbetade också med scen- och kostymdesign, på Broadway och i film. Han erhöll bland annat två Oscars för filmmusikalerna Gigi och My Fair Lady.

Utställningen är producerad i samarbete med Sotheby´s, som sedan 1977 har förvaltat Beatons privata arkiv, The Cecil Beaton Studio Archive om 100 000 negativ, 9 000 original och 42 anteckningsböcker. Ett 70-tal av dessa bilder – de flesta original och några nya kopior – är Sven-Harrys urval. Varje bild beledsagas med en liten informativ presentation. Utmärkt! Berömmelserna vi möter får därmed ett sammanhang.

Cecil_Beaton-6 | © LEX 2015Cecil_Beaton-7 | © LEX 2015

… Lucian Freud (1956), Dame Edith Sitwell (1962), Picasso (1944), Alberto Giacometti (1956)
… Lucian Freud (1956), Dame Edith Sitwell (1962), Picasso (1944), Alberto Giacometti (1956)

Cecil_Beaton-21 | © LEX 2015

Det är en njutning att följa Cecil Beatons blick och inte minst få ta del av den veritabla modeexposé som hans kamera skapar. Utställningen fyller alla krav på det utlovade huvudtemat – societetsporträtt. Mersmak uppkommer dock i form av ett önskemål: det skulle vara spännande att få se Beatons berömda dokumentära fotografier som han på uppdrag av det brittiska informationsministeriet tog under andra världskriget. Tips för en uppföljare!

Sir Cecil-selfie nr 2 (1937)
Sir Cecil-selfie nr 2 (1937)

CecilBeaton19 / © LEX 2015

 

Cecil Beaton – MästerfotografenSven-Harrys konstmuseum t.o.m. 30 aug.

 

Kolla även in Irving Penns suveräna modebilder

 

Slöjade minnen

Som en resa i minnet mellan det medvetna och det undermedvetna beskriver Sven-Harrys konstmuseum utställningen Within The Landscape, som fyller dess salar (och trapphus). Det är den danska konstnären Astrid Kruse Jensens verk som för första gången visas i Sverige. Fotografi, ett sällsamt videoverk samt objekt i form av en liten by med små oproportionella trähyddor som migrerat från skogen.

Konstnären Astrid Kruse Jensen själv och några av hennes bilder
En åskådare tittar på videoverket The House Inside Her

Astrid Kruse Jensen under pressvisningen

Två serier med landskapsbilder hänger längs väggarna, en från den mörka svenska skogen och den andra från det öppna danska hedlandskapet. Här finns även bilder med bortvända, ensamma kvinnogestalter. Samtliga går i en dov, matt blågrönstickig färgskala och de är oskarpa och slöjade. Den imperfekta lo-fi-estetiken är ett resultat av konstnärens arbetsmetod: fascinationen för det okontrollerbara. Kruse Jensen har använt sig av en gammal polaroidkamera laddad med utgången film. Utan möjlighet till exakt skärpeinställning och med en oförutsägbar utgång av den kemiska framkallnings­processen låter konstnären bilderna få leva sitt eget liv. De små kvadratiska originalen har scannats in och förstorats, vilket följaktligen även har förstorat ursprungsbildens skavanker. Så skapas dessa bilder av minnen eller Disappearing Into The Past, som en av fotoserierna heter. Minnesbilder med nordiskt naturromantiskt vemod, någonstans mellan foto och måleri.

Astrid Kruse Jensen – Within The Landscape på Sven Harrys konstmuseum t.o.m. 4 maj

Förledande vackert

Strypsnaror, slaktade djur, pipkragar av tamponger och kondomer, likmaskar och (fridlysta?) fjärilar… Nathalia Edenmonts kompromisslösa konstnärskap lämnar en knappast oberörd. Minutiöst uppbyggda kompositioner i en bildvärld mättad med djup symbolik kring motiv som ensamhet, sexualitet, barnlöshet och religion, det sköna och det skrämmande. Svenskt behärskat lagom är det inte. Stilen närmar sig i stället barockmåleriets estetiska överdåd. Fastän (Ukrainskfödda) Edenmont har bytt penseln mot storformatskamera.

Only me heter utställningen Sven-Harrys Konstmuseum där Edenmonts till perfektion arrangerade fotografier presenteras i storformat. Till hjälp att gestalta sina visioner till den färdiga bilden, utstuderade självporträtt och stilleben, har hon en anonym skara assisterande, kreativa medarbetare: fotografer, stylister, florister… Vilket man om inte annat blir varse när man ser den nyligen sända, vältajmade tv-dokumentären om henne. Fast om det ordade den hängivna och viljestarka konstnären föga när hon guidade bland sina verk på pressvisningen.

Jag vet inte om Nathalia Edenmonts stora bilder är särskilt ”bra konst”, men förförande för att inte säga förledande vacker är den.

Nathalia Edenmont – Only me på Sven-Harrys konstmuseum t.o.m. 16 mars.

Mellandagskonst I: Harald Lyth

Julen är överstånden, nyåret väntar, mellandagar råder. Dagar då klappar ska bytas/säljas, reor begås/fyndas och julbordets rester ska stekas upp. Ledigheten består (för många av oss) och fylls med fikande, sällskapsspelande, julklappsböcker och biografbesök. En tid som med fördel även kan tillbringas i konstens värld. Det finns ett flertal sevärda utställningar  som hänger de sista veckorna, så tillfället är nu eller aldrig!

Sven-Harrys invid Vasaparken regerar Harald Lyth, som vid 76 års ålder obestridligt är en av landets mest tongivande och omtyckta konstnärer. Denna gång visar han bilder från 2000-talet och de bär hans typiska signum: över lasyrkomponerade ytor har han spritt abstrakta tecken, linjer och penseldrag, kanske som ett förborgat chiffer. Abstrakta landskap eller rumsligheter som medvetet använder sig av spelet mellan en yta som ger illusionen av rum och ett rum som drar ihop sig och flyter upp mot ytan. Målningar med mycket sug i sig; vackert för ögat, kontemplativt för själen.

Harald Lyth på Sven-Harrys konstmuseum t.o.m. 5 jan.