Förledande vackert

Strypsnaror, slaktade djur, pipkragar av tamponger och kondomer, likmaskar och (fridlysta?) fjärilar… Nathalia Edenmonts kompromisslösa konstnärskap lämnar en knappast oberörd. Minutiöst uppbyggda kompositioner i en bildvärld mättad med djup symbolik kring motiv som ensamhet, sexualitet, barnlöshet och religion, det sköna och det skrämmande. Svenskt behärskat lagom är det inte. Stilen närmar sig i stället barockmåleriets estetiska överdåd. Fastän (Ukrainskfödda) Edenmont har bytt penseln mot storformatskamera.

Only me heter utställningen på Sven-Harrys Konstmuseum där Edenmonts till perfektion arrangerade fotografier presenteras i storformat. Till hjälp att gestalta sina visioner till den färdiga bilden, utstuderade självporträtt och stilleben, har hon en anonym skara assisterande, kreativa medarbetare: fotografer, stylister, florister… Vilket man om inte annat blir varse när man ser den nyligen sända, vältajmade tv-dokumentären om henne. Fast om det ordade den hängivna och viljestarka konstnären föga när hon guidade bland sina verk på pressvisningen.

Jag vet inte om Nathalia Edenmonts stora bilder är särskilt ”bra konst”, men förförande för att inte säga förledande vacker är den.

Nathalia Edenmont – Only me på Sven-Harrys konstmuseum t.o.m. 16 mars.

Urban dekonstruktion

Sugen på en liten utflykt till närförorten för att kolla in en häftig utställning i helgen? Bege sig då till konsthallen Färgfabriken i Liljeholmen där David Molanders foton, filmer och collage över storstadsmiljöer visas. I mötet mellan byggnader, broar och gator och uppstår både skimrande vackra miljöer och tragiskt förfall. Människan är här en staffagefigur. Från Slussen via NYC till det senaste projektet, den nerlagda radarstationen Teufelsberg utanför Berlin.

I synnerhet de avancerade, datorgenererade collagen är riktigt läckra, där lager av fotografier skapar en tredimensionell effekt. En bildupplevelse såväl i stillbildsformat som på film, där Färgfabrikens stora rum och spatiösa väggar lånar sig till den perfekta projektionsytan för dessa panoramor av frusna fragment.

Vid vernissagen tilldelades David Molander Beckers konstnärsstipendium 2014. Förutom 150 000 kr fick han också presentera sin fotokonst på Färgfabriken, en utställning som nu är inne på sina sista dagar. T.o.m. sön 9 mars.

Jag passade för övrigt själv på att fånga några skuggbilder (inkl. den högst upp); projektionerna skapade en rafflande ljusatmosfär i rummet…

Fjolårets fina stipendiatutställning med Sara Möller såg ut så här.

Kändisbilder och okända landskap II

Den franska fotografen Corinne Mercadier erbjuder en helt annan visuell utmaning och stimulans i sin utställning Wicked Gravity än Johan Rheborgs kändisbilder. Väggarnas mättade färgtoner samspelar effektfullt med den dämpade koloriten i hennes bilder. Hon iscensätter sina egna drömmar i noggrant planerade kompositioner, surrealistiskt vackra fantasivärldar. Abstrakt, dramatisk och gåtfull fotokonst som får mig att dröja kvar med blicken, både förundrad och undrande inför motivens mystik.

 

Corinne Mercadier – Wicked Gravity, Fotografiska t.o.m. 9 mars.

 

Kändisbilder och okända landskap I

Att jag ogärna missar någon av (de många) utställningarna (som avlöser varandra) på Fotografiska har kanske framgått. De stora såväl som de mindre, såväl till namnen som exponeringsytan och ambitionen.

Två av vinterns utställningar hänger nu på sista veckan: Johan Rheborgs Backstage och Corinne Mercadiers Wicked Gravity. En av dem bör man i alla fall inte missa…

Komikern Johan Rheborg tar sitt fotograferande på allvar. Detta blev man om inte annat varse genom den nyligen sända, underhållande tv-serien Alla är fotografer. Många olika kameror har Rheborg också och dem använder han synbarligen gärna för att exempelvis fotografera av sina kollegor inom teater- och filmvärlden. Oftast då bakom scenen eller duken. Ett 80-tal svartvita bilder är också föremålen för utställningen Backstage.

Om den finns väl inte så mycket att säga; allvarsamma, dokumentära porträtt av celebriteter, i stunden och ”i rollen”. Jo, dugligt hantverk, fast rätt ospännande fotografi. Misstanken infinner sig möjligen att om Johan Rheborg inte varit den kändis han är hade hans kändisbilder knappast fått Fotografiskas uppmärksamhet (eller tillgång till dess väggar)…

…

Den franska fotografen Corinne Mercadier erbjuder en helt annan visuell utmaning och stimulans i sin utställning Wicked Gravity…

 

White Guide Gala

Fullt hus i Vinterträdgården på Grand Hôtel när White Guide för tionde gången höll sin gala i Stockholm på måndagseftermiddagen. Nominerade restauratörer och deras medarbetare från hela Sveriges främsta näringsställen förväntansfullt samlade i förhoppningen om att bli utsedda till årets bästa restauranger eller största restaurangupplevelser, i inalles sexton olika kategorier.

I väntan på själva prisutdelningen branschminglades det intensivt med kolleger och sponsorer som med glas i hand trängdes bland munsbitar som ekokött, pärlhöns och norsk fisk…

Irish Coffee by Ray McIntosh

De tre finaste priserna vid årets White Guide Gala landade i huvudstaden: Sayan Isaksson och hans Esperanto i Stockholm utnämndes för andra året i rad till Årets bästa restaurang. Den bästa matupplevelsen finns hos Oaxen krog – Magnus Eks och Agneta Greens fine dining-skjul på Djurgården. Medan Daniel Räms’ och Tom Sjöstedts ambitiösa, nya kvarterskrog i Vasastan, Lilla Ego, belönades med utmärkelsen årets stjärnskott. Bland övriga hedersbetygelser: den italienske kocken och matkreatören Massimo Bottura, Osteria Francescana i Modena fick ta emot årets White Guide Global Gastronomy Award.

 

Om du vill kolla in White Guide Gala 2015 klickar du… här!

Skärgårdsmarknad vid Stureplan

Tittade in på Taverna Brillo igår för att smaka på en liten bit av Sverige… Närmare bestämt Stockholms södra skärgård, som är först ut i den serie om nio olika landsdelar som under året gästar tavernan med en regional marknad. Mat- och dryckesproducenter från Österlen i söder till Borgafjäll i nord får under en helg i månaden saluföra sina lokala specialiteter till oss 08:or. Inte bara fågel och fisk, kött och mejeri, sötsaker och öl kan smakas av utan även traktens hantverkare och konstdito får visa upp sina produkter.

Chokladhuset / Nynäshamns Ångbryggeri

7 årstider – 9 regioner kallas denna goda idé, som således inleds denna helg med Norr om Landsort, dvs. Nynäshamn med omnejd. Ett tiotal marknadsstånd har klämts in i Brillos butik/bardel och här skyltas lockande med rökta räkor (från Barents hav) och varmrökt lax, rökt sidfläsk och fint marmorerat kött, ostar samt skimrande praliner från Chokladhuset, som även tillhandahåller sötsakerna till Nobelefterfesten! Nynäshamns Ångbryggeri har med sig fyra olika fat av sin utmärkta öl (jämte en kyl med buteljerat). I växthuset samsas konstnären Stig Fyring och hans akvareller med Stenstrandkeramikern Gisela Wollert-Olssons av skärgården inspirerade stengods.

Stig Fyring / Gisela Wollert-Olsson, Stenstrand keramik
Stenstrandkeramik, Torö

 

Norr om Landsort-meny av Åke Svedtilja, Sjöbodarna på Torö

I matsalen har krögaren Åke Svedtilja från Sjöbodarna på Torö skapat en speciell meny med regionens råvaror som bas.

Fish & Chips på gös med sardellmajonnäs / Lammkorv med surkål och senapspotatis / Ostar från Sanda gårdsmejeri / Tryfflar från Chokladhuset / Landsortsglass (havtorn, kanel, punschzabaione)

 7 årstider – 9 regioner: Norr om Landsort på Taverna Brillo fre-sö.