Etikettarkiv: Färgfabriken

Roligt på allvar i konst från Yogyakarta

22 juni, 2015 LEX Lämna en kommentar

Sista veckan för en av vårens mest överraskande och roligaste utställningar: den indonesiske konstnären Heri Donos interaktiva installation Animachines på Färgfabriken. Knäppa och lekfulla skulpturer i korsbefruktning med maskiner och djur. Inget är stilla. Figurerna blinkar och rör sig när man trycker knapparna vid varje mekaniskt verk. Det låter också. Mycket! Allt är ljudsatt, utom det finurliga skuggspelet, wayang, i den stora salens fond. En galen, gränslös och fantasifull rijsttafel av olika uttryck och assemblage och där symboliken inte alltid är given för en fåkunnig om konstnärens och hans konsts politiska och kulturella sammanhang. På ytan ser allting ut som en lekfull kavalkad. I djupet döljer sig emellertid allvarliga undertoner med kritik av sociala orättvisor och det politiska kaoset som stundom präglar Indonesiens verklighet.

Utan att med västerländska glasögon kunna avläsa alla nyanser i Heri Donos imaginära värld kan man ändå inte motstå dess fascinerande kraft och förmågan att förnöja. Hans bildspråk tilltalar såväl vuxna som barn. Och inte minst de tekniknördar som försöker lista ut hur de underfundiga maskinerna får liv och kraft.

En annan roande sida av Heri Donos verk är dess mångtydiga titlar som ger tolkningar en humoristisk ram: Hopingtohearfromyousoon, Fermentation of Brain, Hjärnan på jäsning. De tre donosaurierna, Oxymoronia, självmotsägelse…

”Oxymoronia” t.v. / ”Kereta Kencana Affandi” t.h.

”Gamalan Goro-goro” t.v. / ”The Troops of Trojan Horse” t.h.

Utställningens titel, Animachines, är en sammansmältning av orden maskin och animism, som betyder en tro på att allting är besjälat. Detta är också ett vanligt betraktelsesätt i Heri Donos Indonesien. Hans konstverk tittar följaktligen lika mycket på publiken som vi på dem.

Bra där Färgfabriken (och Indonesiens ambassad) – mycket lyckat! Kort datum alltså, så missa inte denna unika ”happening” som utgör ett befriande annorlunda inslag på den svenska konstscenen. Animachines alltså.

Heri Dono – Animachines på Färgfabriken t.o.m. 28 juni

Art Watching, Museum/Konsthall, Utställning

Ta i trä

1 mars, 2015 LEX Lämna en kommentar

För en månad sedan, under Designveckan, fick jag tillfälle att upptäcka och beundra det bosniska möbelsnickeriets Zanats snidade trähantverk. Ett helt annat slags formande i trä ägnar sig skulptören och performancekonstnären Julia Bondesson åt. I hennes händer skapas människoliknande ledade figurer. Hon hugger, skär och snidar fram sina marionetter, och likt dockmakaren Geppetto i Carlo Collodis saga om trädockan Pinocchio som börjar leva, ger hon dem också liv (i en öm, filmad performance).

Julia Bondessons små och stora träskulpturer, anatomiskt detaljrika och sårbart uttrycksfulla, sitter och ligger på golvet i Färgfabrikens stora sal. Eller flyger som en drake med röd cape under dess höga takvalv. Kreativt ljussatta i en suggestiv scenografi, i den mörka, väldiga lokalen – som måste sägas vara stans kanske häftigaste utställningsrum. En perfekt miljö för dessa trähumanoider som sätter fantasin i rörelse. En sagovärld att förundras över utan att näsan växer.

Julia Bondesson, född 1983, och med examen från Kgl. Konsthögskolan, är mottagare av Beckers konstnärsstipendium 2015. ”För hur hon med exakt lyhördhet väcker trä till liv och hur hon i detta utvecklat en unik kombination av skulptur, stillad rörelse, performance, film och dans”, som juryn motiverar det. Förutom 150 000 kr fick Julia Bondesson också denna separatutställning på Färgfabriken.

Kontnärsstipendiaten själv bakom sin Väktare

Julia Bondesson – Training Camp for the Animal Spirit på Färgfabriken t.o.m. 8 mars.

2014-års stipendiatutställning med David Molander såg ut så här.
2013-års stipendiatutställning med Sara Möller såg ut så här.

Arkitektur, Art Watching, Foto, Museum/Konsthall, Utställning

Urban dekonstruktion

7 mars, 2014 LEX Lämna en kommentar

Sugen på en liten utflykt till närförorten för att kolla in en häftig utställning i helgen? Bege sig då till konsthallen Färgfabriken i Liljeholmen där David Molanders foton, filmer och collage över storstadsmiljöer visas. I mötet mellan byggnader, broar och gator och uppstår både skimrande vackra miljöer och tragiskt förfall. Människan är här en staffagefigur. Från Slussen via NYC till det senaste projektet, den nerlagda radarstationen Teufelsberg utanför Berlin.

I synnerhet de avancerade, datorgenererade collagen är riktigt läckra, där lager av fotografier skapar en tredimensionell effekt. En bildupplevelse såväl i stillbildsformat som på film, där Färgfabrikens stora rum och spatiösa väggar lånar sig till den perfekta projektionsytan för dessa panoramor av frusna fragment.

Vid vernissagen tilldelades David Molander Beckers konstnärsstipendium 2014. Förutom 150 000 kr fick han också presentera sin fotokonst på Färgfabriken, en utställning som nu är inne på sina sista dagar. T.o.m. sön 9 mars.