Vinimportören Stockwine Group fyller fem år och firar med att bjuda till en informell sortimentsprovning under trivsamma former. I deras välförsedda portfölj finns mycket att njuta av, från goda champagner som Pommery och André Jacquart till förstklassiga Bourgogner och ett intressant urval av österrikare. Bland annat. Men även öl, från det kreativa Köpenhamnsbryggeriet Nørrebro Bryghus finns i sortimentet. Det mesta säljs till restauranger, bara en mindre mängd finns på Systembolaget. Något som tråkigt nog även gäller för min mest glädjande och njutningsfulla bekantskap bland dagens alla buteljer: spanska Ximénez-Spínola. Ur denna familjeägda bodegas begränsade produktion utmärker sig Pedro Ximénez Muy Viejo, en sherry med häpnadsväckande, koncentrerad sötma och komplexitet! Och dels samma andalusiska vinhus (Liquor de) Brandy, med en sällsynt läcker finess och balans. Får du syn på någon av dessa på krogen så tveka icke!
Goda snacks à la Nook
Stockwine hade förlagt sitt jubileumsfirande till den populära restaurangen Nook på Söder. Som bjöd på ett mumsigt urval av sin snacksmeny som tilltugg till alla glas.
Ssäm med regnbåge, picklad lök, forellrom, crème på rökt avokado, wasabi och sojatapioka / Sojabönor med flingsalt / Pankofriterad softshellkrabba med grillad citron / Rostad jordärtskocka, sesammajonnäs, rostade sesamfrön och gräslök / Porkbun med sidfläsk, hoisinsås, sticklök och picklad gurka
Tillbaka till Parkteatern och dansen i Vitabergsparken. På scen denna ljuva sensommarkväll: Dansk Danseteater. Lika idealiska väderförutsättningar som med Virpi Pahkinen och nästan lika fullsatt = ståplats för mig och nya tag med den nya kameran.
Dansk Danseteater har genom sin brittiske koreograf Tim Rushton etablerat sig som en dansensemble med ett internationellt renommé. Mina förväntningar är således högt ställda. Det börjar riktigt bra, med ett kortare utdrag ur duetten Black Diamond: tvenne lealösa, kroppsstrumpsinslagna skyltdockor bärs in på scenen, får liv och rörelse i sitt möte, innan de bärs av lika livlösa som de gjorde vid sin entré. Hypnotiskt, som hämtat ur en saga. Ömt och rörande koreograferat och dansat, till musik av violinisten Alexander Balanescu (Lullaby Dream).
Efter denna inledande, finstämda teaser – som gärna hade fått vara längre! – följde något avsevärt mer uppsluppet och utlevande: ett halvtimmeslångt sammandrag ur till Carls Orffs svulstiga kantat Carmina Burana med koreografi av kompaniets dansare Alessandro Sousa Pereira.
Skjorta på, skjorta av, skrattretande grimaser och mycket springa runt för de åtta dårarna, förlåt dansarna… Carmina Buranas medeltida dikter tolkas här som i en ding, ding värld. Energiskt och riktigt kul, till att börja med. Sedan alltmer repetitivt, där varken komiken eller dramatiken fäster, koreografin går liksom i cirklar och det blir tyvärr rätt tråkigt.
Fast även ett (väl) kort smakprov till föreställning en ljum sommarafton utomhus som denna är förstås något att njuta av…
Den 18 augusti kl. 19. Kvällssolen strålar från en molnfri himmel och den behagliga temperaturen medger shorts och linne. Sommaren dröjer sig kvar över stan och man vill liksom inte gå in. Läge för en god utomhusaktivitet. Exempelvis Stockholms bästa gratissommarnöje – den förträffliga Parkteatern med dess snudd på obligatoriska Dansmånad i Vita bergen på Söder.
Amfiteatern i Vitan är förstås full till sista sittplats – en publik om 3 000 – och om man som jag kommer i sista stund får man vackert stå en bra bit ifrån och högt ovan scenen. Något som för dagen faktiskt inte är helt fel utan är ett utmärkt tillfälle att testa vad min nya (låne)kameras supertelezoom går för. Den nya kompaktkameran Canon PowerShot G3 X har en 25x optisk zoom, 24-600/2.8-5.6 (35 mm motsv. 20MP/1”). Resultaten, med längsta tele, full bländare och på fri hand ser du här…
Inte annat än imponerande, eller hur! Visst, fokuseringen kunde vara raskare, sensorn större, optiken ljusstarkare. Kameran saknar sökare och den platsar ingalunda i kavajfickan… men den distorsionsfria bildkvaliteten inger respekt! (ISO 400/jpg. Samt lågupplösta, liksom alla bilder här på bloggen).
I fokus på den stora, kala scenen är koreografen och dansaren Virpi Pahkinen och hennes kompani om sex dansare, varav ett barn. Volti Subito (”Vänd snabbt”, musikalisk term) heter verket som hade (inomhus)premiär i Kulturhusets hörsal förra hösten. En symbolladdad, österländskt, kontemplativt färgad och yogabesläktad koreografi på temat födelse, liv, strid och reinkarnation.
Helene Thorsell har designat de fina kläderna. Gunnar Idenstam och Jonas Sjöblom står för den ömsom dissonant orgelklustriga, ömsom naturlyriskt lergökskäcka – tänk Messiaen möter Lundsten! – jobbiga elektroakustiska musiken. Föreställningen förlorar förvisso en del av sin intima laddning på en scen som badar i dagsljus och i avsaknad av Jens Sethzmans scenografi och ljussättning. Virpi Pahkinens Volti Subito är trots detta en betagande upplevelse i den ljumma sensommarkvällen.
PS. Om du blev lysten så är ca-priset för den nya Canon PowerShot G3 X 9 500 kr.
… högst uppifrån Södra Teaterns festvåningsterrass är inte dum…
Och vänder man i stället blicken – och öronen – bakåt kan man just denna kväll (tjuv)lyssna på Weeping Willows årliga konsert på Mosebackes terrass nedanför.
Ett ofta upprepat citat i tiden! En paroll som ursprungligen kommer från tecknaren Albert Engströms berömda selfieaffisch från folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 pekandes på ett glas och utropandes just ”Kräftor kräva dessa drycker”! Engström ansåg att öl och brännvin hör kräftorna till och utan drycken kunde man lika gärna avstå från röda skaldjuren likaså. Något alkoholförbud (liknande USA) blev det inte, mycket tack vare Engströms slagkraftiga agitation. Kräftorna kunde fortsättningsvis avnjutas med sina traditionella partners: öl och nubben. Denna vinnande kombination har stått sig in ända in i våra dagar, tillsammans med de klassiska tillbehören smör, bröd och lagrad (präst)ost.
Kräftvin
Gamla traditioner är dock till för att utmanas! I beaktande av de senaste decenniernas vinnande vinvurm är det ju inte märkligt att vinet även har gjort entré på kräftskivan. Detta gäller framför allt halv/torra vita med gott om frukt och pregnant syra för att matcha kräftdjurens (dill)sötma och lagens sälta. En mineralmättad chablis, en frisk sauvignon blanc, en honungslig pinot gris, en bubblande champagne – som ju passar till allt, alltid… Eller, den mest givna kandidaten: Rieslingen.
För att visa på hur väl kräftor låter sig förenas med tyska viner bjöd branschorganisationen Tyska vininstitutet på kräftskiva medelst vinprovning, under sommelièren Maya Samuelssons ledning.
Nio tyska viner av skiftande druvor och karaktär provades, framförallt Riesling från olika producenter och årgångar, men även de något mindre celebra druvorna Weißburgunder (Pinot blanc) och Silvaner. Mest gillande från min sida fick de bägge Rheingau-Rieslingarna: 2013 Terra Montosa resp. 2003 Hölle Riesling Auslese trocken samt det sent skördade, halvsöta Moselvinet 2006 Kaseler Nies’chen Riesling Spätlese.
Den sistnämnda, väl utvecklade, fruktigt söta Rieslingen balanserad av en spänstig syra, bjöd på den största ojdå!-upplevelsen. Till kräftorna var den aningens för söt, medan den i sällskap med desserterna blev onjutbart syrlig! Likafullt är den ett godisfynd!
På tallriken: Västerbottenpaj, Skagenröra, kantarellpaj, grön- och bönsallad, rökt lax, rödbetor med chèvre och valnötter / kantarellsoppa / Västerbottensost, surdegsbröd / färska och rökta räkor med aioli/Rhode Island-sås samt en handfull av de där djuren som liknar en stor insekt med vassa klor och läcker stjärt, bördiga från en sjö i Värmland.
På dessertassietten: brownie, apelsinpannacotta och chocolate chip cookies.
Kräftvinssammanfattning: visst låter sig kräftorna paras med vin, exempelvis gärna med en inte alltför torr Riesling. Likafullt, även om kräftor måhända inte kräva dessa drycker så är nog en god (lager)öl och en dito (akvavit)snaps än bättre partners till sörplandet.
Frågan är om man vågar prova vin till surströmmingen också…?
Söndag, solen skiner. Läge för en utflykt till konstnären Olle Nymans ateljéer och trädgård, på Strandpromenaden bland de fina villorna vid Duvnäsviken i Saltsjö-Duvnäs.
Lennart Mossbergs himmel och hav
I de två ateljéerna ställs svenska konstnärer ut under sommarhalvåret, från slutet av april till början av oktober. Just nu Lennart Mossbergs tilltalande måleri: ljust eteriska, ”meteorologiska”, abstrakta himmel- och havslandskap. (t.o.m. 16 aug)
Fika på Koloni
Efter konst – fika! Som med fördel intas i den lummiga trädgården, på matkaféet Koloni, vars frestande kak- och tårtfat (allt hembakt) är oemotståndliga. Prisnivån är dock något mindre inbjudande: en dryg hundring för en medioker espresso och en – förvisso god – kakbit…
En tur till Olle Nymans ateljéer och trädgård obetingat värd en retur!
Känner du Prinsessan Panik, Kentucky Fried Chicken Heroine och Superbruden? Det gjorde inte jag förrän jag tittade in i sommarutställningen i Kulturhusets Galleri 3. Där bekantade jag mig konstnären med Kristina Abelli Elanders färgglada fantasivärld, befolkad av hennes olika alter egon.
”Alien works med vattenfall”, 2015
Glada färger men mindre glättiga till innehållet är Abelli Elanders måleri, skulpturer, klippdockor och seriestrippar. Här blandas relationsproblem, utseendefixering och kärlek(ens baksidor) till en galghumoristisk dystopi. Tänk Niki de Saint Phalle möter Marie-Louise Ekman. Det genomgående temat för Kristina Abelli Elanders feministiskt frejdiga bilder är de rådande köns(miss)förhållandena. Superbruden, som denna retrospektiva utställning som spänner över fyra decenniers konstnärskap heter, är en okynnig lek med det manliga superhjälteidealet. Sevärt!
”Prinsessan Panik”, 1980
Kristina Abelli Elander – Superbruden, Kulturhuset Stadsteatern t.o.m. 23 aug.
Glas är inte bara till för att hälla vin, öl och andra goda drycker i utan finns också till för ögat. Konstglas. Tänk vaser, ljusstakar och lampor, skålar och fat samt andra objekt. På Kulturhuset visar Nationalmuseum i sommar en turnerande utställning med glasföremål, Glass is Tomorrow, skapade på workshops i glashyttor över hela Europa. Ambitionen är att åskådliggöra glasets potential. Med nyskapande design utvecklas traditionella hantverkstekniker och på så sätt återuppfinns glaskonsten. Ett vällovligt EU-finansierat projekt blåser nytt liv i ett konsthantverk med gamla anor som har det svårt i vår tid när de klassiska hyttorna tvingas slå igen.
Bilderna t.h. visar glas från det franska glasbruket Saint-Just. Bla. den gröna XXL-dildon, formgiven av Gwladys Alonzo. Högst upp på sidan: Frida Fjellmans härligt glassiga kristallkrona “Chandelier de la Glace Pastel” .
Många glas visas, tätt uppställda på (lång)bord. Väl tätt, inte mycket utrymme för att se enskildheterna i mängden, vilket är synd. Än mer otillfredsställande är bristen på information; skyltar, som upplyser vem som formgivit de utställda föremålen eller vad som är tanken och bakgrunden till dessa, saknas.
Stockholmsglas
T.v: Fredrik Nielsens billackade ”Purple Pitcher” 2011 / Gunilla Kihlgrens massiva vas ”Öga II” (tillverkad hos Pino Signoretto, Murano/Venedig) väger 80 kg / T.h: Simon Klenells ”Bordsspegel” i försilvrat glas”Glaset vill inte lämna mig. Men det händer att jag vill lämna glaset” kallar Emsé Alexander sina tuffa boxningshandskar och -boll i diamantslipat glas!”Spy på alltihop” är titeln på Matilda Kästels karinstallation av glas, elektronik och slime (blåst av Simon Klenell och Reino Björk)De två kristallkronorna med LEDljus: den transparenta ”Bling Bling” och den lila ”Crown Jewels of Småland” är av Anna Berglund (Orrefors/Kosta)
Mer utrymme – jämte kortfattad info! – ges dessbättre åt objekten av de tio glasformgivare med Stockholms-anknytning som kompletterar Glass is Tomorrow. Stockholmsglas kallas denna skulpturala sidoutställning.
Flavie Aud heter formgivaren bakom det smaragdgröna, ugnsgjutna kaklet ”Submerged Pigments”
Glass is Tomorrow & Stockholmsglas, Nationalmuseum Design @Kulturhuset t.o.m. 23 aug. Entréavgift 80 kr.
I år fyller en av världens populäraste likörer 40 år: Baileys Original Irish Cream, den krämiga gräddlikören på whiskeybas. Det lyckade resultatet av föreningen av två annars oförenliga ingredienser: sprit+mjölk/grädde. Normalt koagulerar gräddproteinet när den möter en syra som alkohol/etanol, men med Baileys tillverkningsmetod håller de ihop, utan att klumpa sig och tål härtill att lagras i rumstemperatur. Att blanda sprit med mjölkprodukter är således inte utan komplikationer. Lättare är att blanda den redan färdigblandade Baileys med grädde, vispad och ovispad, det visade sig när konditorn Frida Bäcke från Kocklandslaget och bartendern Rikard Enell presenterade sina nya, liköranstrukna recept på Taverna Brillo.
Crème brûlée med Baileys och mjölkchoklad 6 portioner 375 g grädde/126 g mjölk/1 vaniljstång/6 äggulor 100 g socker/50 g mjölkchoklad/1½ kapsyl Baileys Rörsocker till flambering 1/ Sätt ugnen på 100°. Koka upp grädde, mjölk och vaniljstång. Blanda under tiden ihop socker och äggula. Blandningen behöver inte vispas bara blandas ordentligt. 2/ När gräddmjölken kokar sila den över äggblandningen och tillsätt chokladen. Mixa slät och tillsätt Baileys. 3/ Häll sedan upp smeten i sex portionsformar och grädda i ugnen1 tim. Skaka lite på en av formarna för att se om den är färdig. 4/ Låt svalna innan du strör på ett lager med rårörsocker ovanpå. Värm sedan försiktigt på sockret med en brännare tills sockret får en fin färg. Servera gärna med en kompott på säsongens bär. Donuts med salt Baileys-karamellfyllning ca 15 stycken 50 g vatten/50 g grädde/50 g socker/300 g mjöl/50 g smör/15 g jäst/½ krm salt/ ½ krm hjorthornssalt/zest från 1 citron/1 ägg 1 l rapsolja till fritering 200 g socker att rulla i Fyllning 150 g socker/150 g grädde/1 vaniljstång/30 g smör/1½ kapsyl Baileys 1/ Blanda alla ingredienser i en degbunke och knåda degen i maskin eller för hand i tio minuter. 2/ Degen ska gå ihop och bli klibbig och smidig. Gör sedan runda bollar utav degen i önskad storlek. Lägg bollarna på bakplåtspapper med ca, 3 cm avstånd ifrån varandra och låt jäsa under bakduk tills de har nått dubbel storlek. 3/ Värm oljan i en kastrull och börja fritera när oljan har en temperatur på 180 grader. Fritera bollarna gyllene på varje sida. Ta upp donutsen med hjälp utav hålslev och låt dem först rinna av på hushållspapper. 4/ Rulla dem sedan i socker. 5/ Till Fyllningen: Värm grädden, vaniljstången i en kastrull. Karamellisera sockret i en stor kastrull tills det blir gyllene, rör ej om i kastrullen. När sockret är gyllene häll på den varma grädden och koka tills allt socker har löst sig. 6/ Tag kastrullen åt sidan och häll upp i en bunke. Tillsätt smör och Baileys och blanda degen slät. Kyl sedan smeten. 7/ Fyll sedan donutsen genom att trycka ett hål i mitten med hjälp av en tyll eller baksidan av en sked, fyll med Baileys karamellsås och servera.
Frida Bäcke bjöd på tre nya desserter: Munkar med salt Baileys-karamellfyllning, Crème brûlée med Baileysoch mjölkchoklad samt Baileys-glass med karamelliserade mandlar.
– Jag gillar att experimentera när jag bakar, och att blanda i en skvätt Baileys förhöjer ofta smaken ytterligare. Att blanda samman salt och sött skapar en kontrast som gör att det uppstår en harmoni med smakerna som ligger väldigt bra i munnen, och magen för den delen, säger Frida Bäcke.
Rikard Enell lekte med både kalla och varma element i sin trio Baileysdrinkar: en myntadoftande kaffedrink, The Spice Cooler, den Taliskerspetsade varma kaffedrinken The Smoke and Cream samt en svalkande isfrappé.
The Spice Cooler 60 ml Baileys 60 ml ”Spicy Cold Brew”-kaffe (kan köpas färdigt eller göras själv) 6 st. myntablad Blanda kaffet och myntan i ett highballglas fyllt med is (slå gärna myntan i handflatan först så smakar den mer). Häll sedan över Baileys och blanda lätt. Garnera med en myntakvist.
– Sommarhalvåret är de kalla kaffedrinkarnas högtid. Att tillsätta Baileys gör att en klassisk drink kan bli lite mer spännande och att den friska smaken av till exempel mynta eller bär kommer fram på ett nytt sätt. En klick grädde och Baileys är en solklar kombination – du kan inte misslyckas, menar Rikard Enell.
Isfrappé 60 ml Baileys 1 enkel espresso lättvispad grädde riven mörk choklad Baileys, espresso och krossad is skakas ordentligt i en shaker. Servera allt, inkl. isen, i ett highballglas, toppa med grädde och litet choklad.
En berusande söt eftermiddag i gräddfilen kan man väl summera det hela som!
I en större fotostudio på Östermalm: vinmakare och representanter från fem franska vinhus jämte ett bord fullt av deras viner, från ljusaste rosé till den spritförstärkta, söta typen. I köksdelen av samma studio: Filip Fastén, Årets Kock 2014, i full färd med att tillreda en meny av mattolkningar till vinerna i fråga.
Dagens rosévinsval gick i olika stil:
den bleka Mas Mellot (Grenache/Cincault/Merlot, ekologisk), mycket av röda bär och frisk mineral (Languedoc-Roussillon/12,5%/Jeanjean/ 79 kr (SB).
kraftigare laxrosa färg har 946 Rosé (Grenache/Syrah/Rolle); fylligare och med exotiska frukter och viss kryddighet (Côtes de Provence/12%/Gassier).
Bland de vita utmärkte sig dessa:
”ostronvinet” 2014Ormarine Picpoul de Pinet. Picpoul-druvan ger en örtig karaktär med citrus i både doft och smak samt bra syra. Perfekt till skaldjur och bouillabaisse (Languedoc/12,5%/Jeanjean/ 95 kr (BS).
2013 Clos de l’Oratoire des Papes Blanc (Grenache/Clairette/Roussanne/Bourboulenc) är ännu bara i sin linda men lovar redan nu en komplexitet av ungdomlig fräschör, vita, aromatiska frukter och en mineralitet med längd (Châteauneuf-du-Pape/13,5%/Ogier/ 320 kr (BS). Snygg flaska och stilig etikett, anno 1926!
De röda favoriterna:
2012 Clos de l’Oratoire des Papes Rouge (Grenache/Syrah/Mourvèdre/Cinsault), ovanståendes syster, blev en av mina två röda gunstlingar för dagen. Kraftfull, komplex och smakrik. Här finns mycket för både näsan och tungan att upptäcka, från lavendel till lakritstoner och mogna tanniner (Châteauneuf-du-Pape/14,5%/Ogier/ 320 kr (BS).
för snudd på en tredjedel av det priset får man en flaska av 2013 Lirac les Chenais (Grenache/Syrah/Mourvèdre) också den fyllig med mycken smak av kryddig frukt och örtighet, fint balanserad av hög syra och en smak som stannar kvar länge i munnen. (Rhône/15%/Ogier/ 105 kr (SB). Köp och drick nu eller lagra!
Från Roussillon härstammade de två söta starkvinerna:
2012 Banyuls Rimage Les clos de Pauililles (Grenache noir)
1997 Rivesaltes Ambré (Grenache blanc, ekologisk)
Den yngre djupröda, med mycket av mörka bär och viss kryddighet medan den äldre, bärnstensfärgade, bjuder en större komplexitet och koncentration (16% resp. 16,5%/Cazes/ca 210 kr resp. ca 170 kr (38 cl) (PI).
Vinerna blev självfallet ingalunda sämre av att beledsagas av Filip Fasténs läckra anrättningar…
Ostron med syrade nässlor, nässelolja och grädde med hackad valnöt / Mizorostade jordärtskockor med ostronsås, malda sesamfrön, grönpeppar, ”nästan bränd” grädde samt citrontimjan / Tunt skivad kalvfilé med lättrökt musselkräm, brynt smör och gurkblommor / Sotad, hängmörad svensk oxrygg, brynt smör och krispig majs / Stekta boveteplättar, chokladganache med picklade granskott och syrlig grädde
En god och annorlunda, informellt upplagd vinprovning!
Flertalet av de provade vinerna finns att tillgå på Systembolaget, en del i fasta sortimentet (SB), andra i beställningssortimentet (BS). Ett fåtal importeras inte i dagsläget men kan privatimporteras (PI).
