Etikettarkiv: Niclas Östlind

Torsdagsfläng I: Lumas Gallery

Denna torsdag inleddes med frukost på nya Lumas, en internationell fotogallerikedja som nu öppnar sin första (franchise)butik i Skandinavien, i en nyrenoverad lokal vid Humlegården på Stureg. 16 (som tidigare hyste Marockos turistbyrå).

Lumas grundades av konstsamlarna Stefanie Harig Marc och Alexander Ullrich. Deras första galleributik öppnade i Berlin 2004. I dag finns Lumas i 16 länder och består sammantaget av drygt 35 butiker. Just det – butiker! Konceptet handlar nämligen i högsta grad om försäljning av ”prisvärd” konstfotografi av nya printar i mindre serier, oftast en upplaga om 50-150. I Lumas portfölj finns idag ungefärligen 2000 verk av ca 200 fotografer. I motsats till den exklusiva gallerimarknaden, där eventuella köpare huvudsakligen är museer eller penningstarka samlare, vänder sig Lumas till en bredare kundkrets. Fotokonsten som säljs här är snarare tänkt som dekorativ inredningsdetalj än som unika samlarobjekt. Verken är glasade, ramade och redo att hängas på den nya ägarens vägg. Hög kvalitet utan alltför höga pretentioner, skulle man kunna sammanfatta hela idén.

Red Parasol – Louise Dahl-Wolfe / What’s new – Horst P. Horst / Red Stripes – Joseph Leombruno & Jack Bodi / Audrey Triptych – Cecil Beaton / Bathers I – George Hoyningen-Huene / Twiggy – Bert Stern / Downtown – Rene & Radka / Cross – Erwin Blumenfeld / Gloria Swanson (1924) – Edward Steichen / The Women – Horst P. Horst / Anouk Aimée (1965) – Bert Stern / The Look – Erwin Blumenfeld / Dry Martini – Karen Radkai

Masterpieces of Fashion Photography är titeln på invigningsutställningen, som är vad den heter: ett urval om tjoget av de mest frapperande modebilder hämtade ur Vogues och Condé Nasts omfattande arkiv. Curatorn och doktorn i fotografi Niclas Östlind introducerade…

… och gav en bakgrund till modefotografin som en avgörande del av modehistorien. Ett slags porträtt där det inte är människan utan själva plagget, en accessoar eller en livsstil som står i centrum. De första modebilderna togs i slutet på 1800-talet. Sedan dess har sättet att fotografera kläderna på skiftat i takt med modetidningarnas framväxt. De renodlade modetidningar som Vogue och Harper’s Bazaar och deras fotografer har varit stilbildande. Ibland har man eftersträvat maximal detaljåtergivning av tyg och tillskärning. Ibland har bilderna betonat en trend, en look eller en livsstil i en särskild miljö. Många fotografer har utvecklat en egen stil och deras foton har överlevt längre än de plagg de fotograferat. Till pionjärerna inom modefotografin hör Edward Steichen, Cecil Beaton, Erwin Blumenfeld och Horst P. Horst.

På kvällen minglade premiärgästerna/kunderna med Anouk Aimée, Audrey Hepburn, Twiggy, Kate Moss och Gloria Swanson…

Atmosfären i Lumas lokaler påminner mer om en tillställning i ett privat hem – ett kök, ett vardags- eller arbetsrum – än om ett besök i den vita kuben, alltså ett renodlat galleri. Konstverken på Lumas är inlemmade i själva inredningen. Konstfotografin presenteras här således som en del av en vackrare vardag än ett musealt objekt – en affärsidé som av framgången att döma många tar till sig. Lumas är också ytterligare ett bevis på den ofantliga marknad som fotografi utgör idag.

Vernissageglada miner på andra sidan fönstret: fotodoktorn Niclas Östlind, en för mig obekant kvinna samt konsthandlaren Joakim Geiger, en av svenska Lumas två delägare

Fotokonst/Konstfoto med kvinnliga förtecken

Att den svenska samtidsfotografin domineras av kvinnor blir man varse när man besöker Artipelags stora vårutställning Det synliga. Av de 21 presenterade fotograferna är 20 kvinnor ur tre generationer, flertalet med anknytning till Fotohögskolan i Göteborg, antingen som lärare eller elever. Fotografer eller korrektare, konstnärer, som använder fotografi som främsta medium. Ty här visas inte någon dokumentär- eller pressfoto utan iscensatta bilder, från de fem senaste åren.

Jenny Källman ”Surveillance”, 2012
Eva Stenram ”Drapes”, 2013

En motivmässigt spretande exposé där den ljusa och spatiösa konsthallens många och långa väggar täcks av lika många uttryck och temperament som antalet deltagande konstnärer. En hel del att tycka om, annat att ifrågasätta storheten av. Allt efter tycke och smak. Fast sämre foto(hantverk) blir inte nödvändigtvis bättre konst…

Stina Brockman ”Frailty”, 2013
Dawid
Julia Peirone ”More than Violet”, 2011

Det som främst fångar mitt öga är Tuija Lindströms inscannade, vackra växtbilder, Denise Grünsteins surrealistiska lek med kroppar och Miriam Bäckströms porträttsvit av skådespelaren Irene Lindh.

Tuija Lindströms blommor & Denise Grünsteins kroppar
Tuija Lindström ”Nepenthes Laughing”, 2010
Denise Grünstein ”Wunder”, 2013
Miriam Bäckström ”Irene Lindh”, 2008
Miriam Bäckström ”Mirrors”, 2009-2012
Annica Karlsson Rixon ”Vid tiden för den tredje läsningen”, 2013

För urvalet till Det synliga står bland andra spindeln i den svenska samtidsfotografins nät av institutioner och kommersiella aktörer: Niclas Östlind, verksam både som fristående curator och forskare. Sedan flera år bedriver han konstnärlig forskning om fotografiets roll i Sverige. Denna utställning ingår i hans ambitiösa doktorsavhandling Performing history.

Niclas Östlind framför Annika von Hausswolffs ”An Oral History of Economic Structure” 2012

Sista helgen för Det synliga Artipelag, Värmdö. T.o.m. söndag 11 maj.

Äter gör man bra på Artipelag, om än väl dyrt – buffén kostar 245 kr. Presslunchen såg ut så här…

Potatis/purjosoppa, Philadelphiaostkräm med tryffel, renskav /
Chokladpannacotta, blåbärskompott, digestivesmulor