Kategoriarkiv: Stockholmiana

Nytt takhak med utsikt

Exopark heter den, den nya takterrassbaren på Sveavägen 44. 27 meter upp i det nyrenoverade gamla Skandia-/Thulehuset finns nu en cocktailbar/café/deli omgiven av en skulpturpark. Jämte ett unikt panorama över takåsarna över och bortom Stockholms centrala delar.

Thomas Häméns rörinstallation i förgrunden, S:t Johannes kyrktorn där bak

Det är (det konstanknutna) vodkamärket Absolut som i samarbete med Urban Deli öppnat en “Art Bar” på ett tak mitt i stan. Denna består dels av en installation i två delar av konstnären Thomas Hämén: ett rörformat “ljudbaserat konstbevattningssystem” som vindlar längs hela taket och en bardisk som har utformats med handskboxar. Härtill finns en skulpturpark curerad av Galleri Andersson/Sandström, med verk av konstnärerna Tony Cragg, Astrid Sylvan, Roland Persson, Cari Kavén, Wilhem Mundt och Mikael Richter. Den sistnämndes underfundiga vägmärkesslogans var de som fångade premiärbesökarnas mesta uppmärksamhet. Och munterhet. (All utställd konst är till salu).

Mikael Richters pepp
Fågelmaten serveras med kärlek

The Art of the Bar is… Absolut!

Igår bjöds det till taklagsfest eller, mer korrekt, invigning och den staketomgärdade och sedumbevuxna terrassen var full av folk. Som fick vänta trekvart för att lösa in drinkbiljetten och sedan tog tilltugget, en chark/ost-bricka, slut… Alla njöt vi dock av den anslående utsikten och den sköna kvällssolen. Åtminstone till regnet kom… Fast den spektakulära regnbågen som följde utgjorde en god kompensation för vätan.

Utsikten! Värd ett eller fler (åter)besök.

”Se hur hela Uppland står i lågor, kvällssol brinner bortom Solna skog!”

Exopark/Absolut Art Bar håller öppet alla – regnfria! – dagar kl. 12-22, till september.

Förbi

Den blommande folkfesten, Sakura, i Kungsträdgården är redan överstånden för denna vår. De japanska körsbärsträden som nyss stod där i grannaste, fulla blom har klätts av sina skära fjun, som nu bara ligger där likt en matta på marken. Som en påminnelse om alltings förgänglighet, innan de skingras för vinden. Snart står träden där åter obemärkta, anonyma… Intet finns som minner om de där få dagarna som lockade närboende och utsocknes till att hänförda fylkas under deras praktfulla, blommande rosa baldakin.

Underbart är kort, alldeles för kort, som Povel skaldade…

Under årets Sakura Mankai lät jag kameran vila för en stunds ostörd ”mindfulness in the pink”. Fast, ett par knäpp blev det visst ändå…

Medan det ännu begav sig II
Medan det ännu begav sig I

 

Ifjol och i förfjol blev det många fler…