Gunnel Wåhlstrand på Magasin III

Som rejält uppförstorade fotografier ur ett gammalt fotoalbum hänger de där. Ombonade interiörer från förr. Matta skärgårdslandskap. Vardagliga porträtt på familjemedlemmar. Mjuka, närmast kontrastlösa bilder med mer av grå schatteringar än svart och vitt, en del med ett bedagat sepiastick, någon enstaka med bleka färger.

Vid närmare påseende visar sig de gamla fotografierna faktiskt inte alls vara fotografier. Allesammans är tuschlaveringar. Vattenfast tusch har lagts på med pensel i skikt på skikt i en jämn yta och utan spår av penseldrag. Bruno Liljefors, Carl Larsson och Jenny Nyström finns bland dem som använde sig av denna teknik. I vår tid är det särskilt en konstnär som gjort detta arbetssätt till sitt som ingen annan: Gunnel Wåhlstrand.

Tuschlaveringen är en process som Gunnel Wåhlstrand själv liknar vid att långsamt framkalla ett fotografi. Det är som om pappret låg i ett stort framkallningsbad och som om bilden redan fanns bestämd därinne, menar hon på. Det är en långsam, tids- och tålamodskrävande teknik som inte blir mindre utmanande av storskaligheten, pappersarken mäter upp till 150 x 200 cm.

Alla Gunnel Wåhlstrands målningar (utom de allra senaste) har sin utgångspunkt i de svartvita familjefotografier från 40-50-talen som fadern lämnade efter sig vid sin hastiga död, då Gunnel själv var blott ett år. Dessa foton blev för Wåhlstrand ett sätt närma sig sin egen förlidna familjehistoria och blev samtidigt fundamentet för hennes högst signifikanta konstnärskap.

23 av Gunnel Wåhlstrands minutiöst detaljrika målningar täcker väggarna på Magasin III:s undervåning. Verken är tillkomna under halvtannat decennium av rigoröst, mödosamt skapande utan några kompromisser. Varje enskilt penseldrag har laddats med betydelse. Tillsammans har de lett till förbluffande måleriska resultat.

Gunnel Wåhlstrand på Magasin III t.o.m. 11 juni