Idag, den 17 mars, infaller St. Patrick’s Day, Irlands nationaldag, till minne av skyddshelgonet Sankt Patrick, som bidrog till att kristna Irland. Som redskap för denna sin mission på 400-talet använde han treklövern, Shamrock, som sedan dess är den självklara, gröna symbolen för såväl öriket som alla irländare i förskingringen. Hela 70 milj. människor världen över beräknas ha irländska rötter, bland andra 40% av Australiens befolkning och 20% av USA befolkning, ca 35 miljoner amerikaner. Och det var faktiskt där, i Amerika, och inte på Irland, som man skulle kunna tro, som den första Saint Patrick’s Day-paraden ägde rum, då irländska soldater som tjänstgjorde i den engelska armén marscherade genom NYC, den 17 mars 1762. En manifestation som än idag är paradernas parad på Manhattan.
På Eire är denna dag en enda stor ekumenisk öfest. För att inte säga ölfest! Ty det som de flesta av oss förknippar med Irland, möjligtvis vid sidan av gräs, får, Joyce och whiskey är förstås den där svarta, rostat, fylligt smakrika, överjästa öltypen, med sina kaffe- och chokladtoner och markerade beska. Samt, inte att förglömma, krönt av den karaktäristiskt krämiga skumkronan förstås. Jo, den är snudd på Irlands nationaldryck, Guinness Extra Stout.
Inför St. Patrick’s Day gästade Mr. Fergal Murray, Guinness chefbryggmästare, Stockholm och matmötesplatsen Aveqia för stolt tala för sin vara och dess unikum. Det är det enda bryggeriet som rostar sin egen malt, har en egen jäst som klarar 24°, vilket leder till en kortare bryggningsprocess på endast 8 dagar. Ölets jämna kvalitet oavsett var man dricker sin Guinness, är ett annat mål, något som tillförsäkras genom att licensbryggerierna runt om i världen får köpa ett koncentrat av ölet. Företagets största exportmarknad är för övrigt inte Storbritannien eller USA, som man kanske kunde tro, utan faktiskt Nigeria!
Efter Master Brewer Fergals presentation, som inbegrep anvisningar hur man korrekt häller upp en Guinness jämte provsmakning av brygderna i flaska och burkar (dock inget på fat) så vändes blickarna mot Daniel Engellau, silvermedaljör vid Årets Kock 2012, som stod beredd med ostronkniven och trenne till bredden fyllda byttor innehållandes blötdjur av bästa och fräschaste slag: två platta (Edulis) från Frankrike resp. Holland samt Fine de Claires från Bretagne.
Mums! Ostronens havsliga sälta parade sig på det mest fulländade vis med stoutens fylliga beska – de är som gjorda för varann!
Och typ 25 ostron(…) senare avrundades denna goda & närande frukost inför St. Patrick’s Day med en Guinnessvariant av Coke Float, Stout Float, dvs. med vaniljglass i ölen.
Efter denna mix av beska, sälta och sötma är det väl inte så konstigt att den slutbildens färgskala blev aningens pimpad! Lá Fhéile Pádraig Sona Daoibh!