Rosé
Fruktigt / Fruitful
En bild från Restauranggalan
Vad som komma skall…
För ett par veckor sedan var det pressdagar hos PR-byråerna vilket innebar ett par dagars flängande runt för att för att kolla in vår/sommarkollektionerna, dvs. S/S 2013.
Konstateras kan, ånyo, att det är mycket roligare att vara klädroad om man är kvinna – surprise! – för där finns så mycket mer att titta på. Mer av allt; färger, material, spännande kombinationer, djärva snitt… och så många fler designers/varumärken! Och då tänker jag endast på kläderna på kroppen; på fötterna tycks det inte finnas några begränsningar alls i hur tjusiga och fantasifulla damskor kan bli! Icke så för de storfotade (stl. 41), vilket är såå orättvist. Vill också dregla över läckra fotprydnader! (även om stil- & sandaletter väl just inte kommer i fråga…)
Bland mitt lilla urval av snyggt-för-mannen (= mig) ovan, kan jag inte ändå inte avhålla mig från att dela med mig av några kvinnliga persedlar att begapa/känna begär för…
Bland alla klädhästar och skohyllor bjöds det även på diverse förfriskningar & förtäringar…
Bilder som med (o)önskvärd tydlighet inte är till 100% färgnyanstrogna sina original, utan jag har tillåtit mig en smula eget (kreativt?) skapande, om designerna ursäktar…
Se hur hela himlen står i lågor…
50 nyanser av svart
Tre dansare i svart och två lika svartklädda musiker på Dansens Hus stora scen. En mörkt öde scenbild, tom på all scenografi, sånär som på ljuset. Jens Sethzman har designat en atmosfär och rymd som växlar mellan det diffust dimmiga och drömlikt grå och ett koncentrerat, kontrasterande vitt ljusflöde.
Come back (To me) heter Kenneth Kvarnström nya timslånga dansföreställning som fick sin urpremiär i går. Dunkel punk möter skir romantik står som någon slags programförklaring. En personlig blandning av längtan, avsked och dans, i form av rörelse, ljus & musik.
Musiken, som framförs live, och där Ola Hjelmbergs loopade gitarrmangel ställs mot den avskalade skörheten i den tidiga barockens 1600-talstoccator, som Jonas Nordberg känsligt framför på teorb, den eleganta långhalsade lutan.
Kvarnströms koreografi har ett stiliserat formspråk, men är ändå så känslomässigt berörande. Både i (den svepande) rörelsen och i (den vilande) stillheten. Lyssnande, smekande. Det är mörkt, vackert och mycket dansant. Kenneth Kvarnström & Co. Come Back!
En utsikt lika god som lunchen jag just avnjutit på Eriks Gondolen.
Andakt i ett annorlunda kyrkorum
I fredags kväll var det högmässa på Södra Teaterns Kägelbana… Eller åtminstone snudd på! Efter att tidigare ha förlagt sina framträdanden i Allhelgonakyrkan resp. Annedalskyrkan i Göteborg, så tog Anna von Hausswolff denna gång med sig kyrkorgeln (nåja, inte bokstavligen, men väl dess sound) till ett utsålt Kägelbanan.
Ja, jämförelsen med högmässan haltar förstås något eftersom Anna von Hausswolff ju inte predikar utan med sin stora och uttrycksfulla stämma ger röst åt sina ödesmättade melodier i ett stort, mörkt ljudlandskap. Fast, precis som på senaste cd:n Ceremony ligger fokus mer på den gotiskt doftande musiken och mindre kring den 26-åriga göteborgskans sång. Musiken, där Anna von Hausswolff på sin synt lägger tunga, dramatiska kyrkorgelsriff och hennes 4-mannaband fyller på med en ljudmatta distade gitarrer & tunga pukor.
Mycket till scenshow eller mellansnack bjuds det inte på, utan scenen, inklusive den rätt diskret placerade Anna själv (längs till höger på bilden), är svagt upplyst i blått. En måne i olika faser, som projiceras i den dunkla fonden, är den enda visuella dekoren.
En rätt mäktig konsert var det i alla fall, denna Anna von Hausswolffska musikandakt.
Lika barn… / Kindred spirit
Svenskt Tenn bjöd på en flott, men måhända något tidig – åtminstone för mindre morgonhungriga som undertecknad – Afternoon Tea till pressfrukost för att presentera en nylansering av sitt gamla samarbete med det anrika brittiska textil- & tapetföretaget GP & J Baker (Est. 1884).
De befintliga fyra mönstren från slutet av 30-talet, som för övrigt ännu finns kvar i Svenskt Tenns sortiment, kompletteras nu med med tre nya textilier. Dessa är hämtade ur George Percival & James Bakers arkiv, fast med nya och för Strandvägsbutiken exklusiva färgställningar. Alla tre i 100 % lin och à 1 200 kr/m.
Mönster som gifter sig perfekt med Svenskt Tenns ”hus”formgivare Josef Franks egna, vilka låter sig beskådas i den snygga utställningen (som står till årets slut).
Frukosten då? Jo, sisåhär:
