Jag hann dessvärre inte skriva om galleriernas sista-före-sommaren-utställningar och nu är de stängda. Fast, eftersom jag ändå tittade förbi några av dem när det begav sig så…
Innan AnneElle stängde för sommaren bjöd galleriet på nedre Östermalm in till en Sommar Show. Under endast en kväll visades verk av några av galleriets konstnärer. Bland dem Hans Jörgen Johansens fascinerande, fotografiska makrolandskap, Ingens land, och Hanna Ljunghs kolonninstallation med geologiska skikt, Specimen.
…
Till galleridistriktet på och runt Hudiksvallsgatan! Galerie Nordenhake visade en grupputställning kallad Duck Soup. Tvenne målande amerikaner, Math Bass och Paul Cowan och en isländsk videokonstnär, Egill Sæbjörnsson, delar rummen. En av väggarna hade parfymerats med bergamottolja (tänkt Earl Grey-te), en annan pryddes av fiskedrag textilcanvasen (tänk flanellograf). På en tredje vägg projicerades ett loopat Pongliknande spel med xylofon. Duck Soup, som sagt.
…
Hos Christian Larsen ställde Anders Krisár bland annat ut sina avskalade och avkönade människoskulpturer. Itukluvna skyltdockor, som håller sin andra hälft i handen. En splittring som söker återförening? Fantasin kittlas och får en att fundera. Flesh Mirror kallades Krisárs spännande utställning.
…
Martin Jacobson har målat träd i starka färger. Psykedeliskt inverterade landskap i olja och vattenfärg växte på Andréhn-Schiptjenkos vita väggar.
…
På Andersson/Sandström visade danskan Anette H Flensburg sina rum av – tomrum. Långa korridorer kantade med stora pappersflak längs väggarna och infallande sidoljus utgör det återkommande motivet. Perfektionistiskt interiörmåleri, som skulle vunnit på större variation; bilderna har för mycket av samma utryck. The light, the wind, the paper hette utställningen.
…
Från det största galleriet till ett av de mindre: S.P.G visade en grupputställning om tre, Crumbling Moments. Det som (snudd på bokstavligen) fångade mitt öga var det mörklagda rummet, där Oscar Furbacken exponerade sina mikrovärldar – en naturens motståndskamp i urbana miljöer. Genom att titta in i en spricka i betongen upptäcker man långt därinnanför ett upplyst, underjordiskt landskap. ”Som om vi skådade evigheten genom en tunn springa”. Fint.
…
Sista stoppet blev på något så ovanligt som ett konstnärsdrivet pop-up-galleri: 6T, som endast existerar sex timmar åt gången. I en sliten, utrymd jättelokal på Gävlegatan visade denna gång dussinet fotografer/fotokonstnärer sina stillbilder, filmer och installationer. Ett spännande koncept med litet av ”Berlin-känsla”, som lockade en hel del besökare till en blandad utställningskompott.
Mot slutet av augusti öppnar gallerierna igen. Till dess kan man med fördel besöka muséernas och konsthallarnas sommarutställningar… Dem ämnar jag att återkomma till.
