Wojciech Kilar In memoriam

Den polske kompositören och pianisten Wojciech Kilar har gått ur tiden. Han avled i förrgår i sin hemstad Katowice, 81 år gammal. Hans tonsättarkarriär sträckte sig över ett halvsekel och resulterade bland annat i en mängd kör- & orkesterverk, inkl. fem symfonier. En hel del av dem tillkomna under de sista tio åren, då Kilar återgick till att komponera musik för konsertsalen. Ty parallellt med det klassiska skapandet var han en synnerligen efterfrågad och uppskattad tonsättare av filmmusik. För den breda internationella publiken är Kilar också mest känd för sin originalmusik till en mångfald filmer. Från att han från 50-talets slut ha samarbetat med sina berömda landsmän, regissörerna Krzysztofarna Kieślowski & Zanussi och Andrzej Wajda fick han även internationellt genombrott genom Francis Ford Coppolas filmatisering av Bram Stokers Dracula (1992). Den följdes av Roman Polanskis triptyk Döden och flickan (1994), The Ninth Gate (1999) och Pianisten (2002) samt Jane Campions Porträtt av en dam (1996).

Så sent som för halvannat år sedan, på Konstitutionsdagen den 3 maj, hedrades Wojciech Kilar av Polens president Bronislaw Komorowski för ”sina betydande tjänster för polsk kultur och enastående kreativa prestationer” med landets högsta utmärkelse: Den vita örnen.

All framgångsrik filmmusik till trots, Kilars största kreativa kärlek var dock att komponera symfonier och konserter. Inspiration hämtade han ofta från sitt lands folkmusik, särskilt från Goralerna i Karpaterna, samt ur religiösa böner och hymner.

Några av mina favoriter bland Wojciech Kilars musik är:
Den innerliga 3:e Symfonin, Septembersymfonin (2003), till minne av 9/11.
Pianokonsert nr 1 (1996, komponerad för Peter Jablonski).
Den polska hymnen Bogurodzica (1975), för blandad kör & ork.

Samt dessa två:
http://www.youtube.com/watch?v=WNCT3DixbRM
https://www.youtube.com/watch?v=r04OPLjIwno#t=845

Lyssna gärna även in (jazz)sångerskan Anna Maria Jopeks tolkningar av Kilars sånger.

”Jag skulle vilja bli ihågkommen som en god människa, någon som tog lite lycka, hopp och reflektion in i livet och till världen och kanske ett uns av tro genom mina religiösa verk. Om blott en enda människa har omvänts på grund av mig, skulle jag dö tillfredsställd.”  Wojciech Kilar (1932-2013)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *