Etikettarkiv: Kulturhuset Stadsteatern

Möt Superbruden!

Känner du Prinsessan Panik, Kentucky Fried Chicken Heroine och Superbruden? Det gjorde inte jag förrän jag tittade in i sommarutställningen i Kulturhusets Galleri 3. Där bekantade jag mig konstnären med Kristina Abelli Elanders färgglada fantasivärld, befolkad av hennes olika alter egon.

”Alien works med vattenfall”, 2015

Glada färger men mindre glättiga till innehållet är Abelli Elanders måleri, skulpturer, klippdockor och seriestrippar. Här blandas relationsproblem, utseendefixering och kärlek(ens baksidor) till en galghumoristisk dystopi. Tänk Niki de Saint Phalle möter Marie-Louise Ekman. Det genomgående temat för Kristina Abelli Elanders feministiskt frejdiga bilder är de rådande köns(miss)förhållandena. Superbruden, som denna retrospektiva utställning som spänner över fyra decenniers konstnärskap heter, är en okynnig lek med det manliga superhjälteidealet. Sevärt!

”Prinsessan Panik”, 1980

 

Kristina Abelli Elander – Superbruden, Kulturhuset Stadsteatern t.o.m. 23 aug.

 

Konsthelg II: The Sudden Walk

Gatukonsten har flyttat in i Kulturhusets Galleri 5 genom den (Berlin-baserade) sydafrikanske konstnären Robin Rhode. Det är inte så att han har fått gå loss på väggarna med graffitti och sprayburkar. Rhodes konst tar sig i stället annat uttryck. Hans enkla teckningar i kol och krita på stadens fasader och asfalt utgör endast fonden för den performance som han (ofta) själv gör och som han fotar eller filmar. Det är just resultatet av denna arbetsprocess, dvs. bilderna och videoanimationerna, som är Rhodes konstverk och det är också dessa som presenteras i utställningen The Sudden Walk.

 

”Jag omtolkar och filtrerar min konst genom konsthistorien på samma sätt som en DJ gör remixer av befintliga spår”, säger Robin Rhode själv om sin illusoriska variant av gatukonst. Rätt fyndigt, rätt kul.

Den dynamiske konstnären gjorde pressvisningen till snudd på en performance! 

Robin RhodeThe Sudden WalkKulturhuset Stadsteatern t.o.m. 3 maj.

Supermarket

Nordens största konstmässa sägs den vara, Supermarket Art Fair, som för nionde året i rad nu intar två av våningsplanen i Kulturhuset Stadsteatern (som allaktivitetshuset numera heter). Ett 80-tal utställare från 30 länder finns representerade, flertalet oberoende, mindre konstnärsdrivna gallerier. Ovanligt och glädjande nog var de flesta av dem denna gång presentabla redan vid pressvisningen!

Temat för året är Difference(s) fast någon skillnad från tidigare år har jag svårt att se. Det är precis som vanligt på Supermarket – spretigt värre! En gränslös mångfald och mix av yttringar, där högt blandas med lågt, kommersiellt gångbart med osäljbart och det politiska med det rent estetiska. En ingalunda tråkig promenad genom allt som kan rymmas under begreppet samtidskonst; från Lhasa, Tbilisi, Kairo till Rio, och där allt är tillåtet, somt är riktigt bra och annat bara obegripligt.

I år slipper Supermarket också konkurrens av den nordiska ”finkonstmässan”, Market, som brukar pågå samtidigt, men som i år äger rum i början av april (på Liljevalchs).

Namnet till trots är Supermarket inget snabbköp för konst även om det mesta som står på golvet och hänger på väggarna faktiskt är till salu.

Konsten på bilderna (från pressvisningen)
1/ Montrar från S.Y.L.A.NTENHEIM, Bonn (D) / Museolaboratorio, Pescara (I) / Galleri Verkligheten, Umeå / 1646 Haag (NL)

2/ Skinnskulpturer av Johanna Havimäki (Galleria Sculptor, FI) / Väggcollage av Anna Ulff (Galleri VISU, FI) / Videskulpturer av Jaakko Pernu (Oulu, FI)

3/ Mona Malmström ”Orbits” (labyrintspelet) (Gocart Gallery) / Målning av Tarja Szaraniec (Plan B, NL)

4/ Målningar av Hanaa El Degahm (Artellawa Art Space, EGY)

5/ ”Bi-installation” av Harp Art Lab / ”Mattkrage” av Kati Joki (Galleria Huuto, FI) / Molotovbyggsats av Karin Jonsson (Nationalgalleriet) / en spegling

 

Supermarket Art Fair, Kulturhuset 14-16 februari

Stoff

Den fyra dagar långa scenfestivalen Stoff, Stockholm Fringe Fest, tog för tredje året över hela Kulturhuset (och) Stadsteatern. I en ambitiös och omfattande mixad repertoar samsades teater, dans, musik och performance med mer experimentell installationskonst. Att hinna ta del av allt låter sig inte göras – bara att bläddra igenom det hundra sidor tjocka programmet tar typ en dag! Men somt, som dessa ögonblicksbilder vittnar om, hann jag i alla fall både njuta och roas av!

Högspänningsakustisk folklore från Tatrabergen! På Kulturhusets tak spelade den polska stråkkvintetten Vołosi så taglet glödde. Likt lössläppta karusellhästar bjöd den australiensiska duon One Trick Pony på en lustiger och akrobatisk (ny)cirkus för två: Carousel.

Fyra hemmafruar och en man i ett amerikanskt 50-tals kök, där tillredningen av Thanksgiving-kalkonen ackompanjeras av radions reklamspotsklichéer samt sång- och dansinslag, sex, slapstick. Och ett blodigt mord. Israeliskan Emanuella Amichais The neighbours’ grief is always greener är makaber och humoristisk. I en verkligt snygg iscensättning.

Än mer bestialiska mord och svart komedi bjöds det på Stockholms Stadsteaters stora scen, då festivalens mest emotsedda och utsålda föreställning gavs: John Malkovich i huvudrollen som den österrikiske seriemördaren Jack Unterweger i pjäsen The Infernal Comedy, i regi av Martin Haselböck. Malkovich delar scen med sopranerna Bernarda Bobro och Marie Arnet och Orchester Wiener Akademie. Insprängt i monologen sjungs det nämligen konsertarior om kärlek, hat och åtrå. Malkovich är förstås fängslande, kanske är han mer fängslande än själva pjäsens splittrade dramaturgi? En virtuos scenupplevelse var det avgjort!