Etikettarkiv: Konstglas

Konstminne I: Bertil Vallien

Det handlar om glasmassan gjuten i sand. Nej! Glasmassan gjuten i magi. Bertil Vallien har sedan 60-talet varit verksam vid Kosta glasbruk. Sedan dess har han skapat ett universum förseglat i glas och utvecklat ett eget karakteristiskt formspråk som många har försökt, men ingen riktigt lyckas härma.

När Edsvik Konsthall i Sollentuna presenterade ett tvärsnitt genom Valliens skapande, Core, återkom konstnärens favoritmotiv som staven, båten, ansiktet och hus. Bertil Vallien fångar ljus och mörker, färger och skuggor i en glödande massa, som är nyckfull och svår att arbeta med, men som till slut kapitulerar för konstnärens vilja. Råa, sandgjutna ytor – där motiven kapslas in i lager efter lager av smält glas – spelar mot en slipad kristall. Kontrasterna är så stora som mellan drömmens och verklighetens arkitektur. Fantasin är här på safari efter en omdefinierad skönhet. Så vackert att det stundom gör ont. Glasmästerligt!

 

Bertil Vallien – Core visades på Edsvik Konsthall under oktober

 

Mer av glaskonst

 

Glas i glashus

Glas är inte bara till för att hälla vin, öl och andra goda drycker i utan finns också till för ögat. Konstglas. Tänk vaser, ljusstakar och lampor, skålar och fat samt andra objekt. På Kulturhuset visar Nationalmuseum i sommar en turnerande utställning med glasföremål, Glass is Tomorrow, skapade på workshops i glashyttor över hela Europa. Ambitionen är att åskådliggöra glasets potential. Med nyskapande design utvecklas traditionella hantverkstekniker och på så sätt återuppfinns glaskonsten. Ett vällovligt EU-finansierat projekt blåser nytt liv i ett konsthantverk med gamla anor som har det svårt i vår tid när de klassiska hyttorna tvingas slå igen.

Bilderna t.h. visar glas från det franska glasbruket Saint-Just. Bla. den gröna XXL-dildon, formgiven av Gwladys Alonzo. Högst upp på sidan: Frida Fjellmans härligt glassiga kristallkrona “Chandelier de la Glace Pastel”
.

 

Många glas visas, tätt uppställda på (lång)bord. Väl tätt, inte mycket utrymme för att se enskildheterna i mängden, vilket är synd. Än mer otillfredsställande är bristen på information; skyltar, som upplyser vem som formgivit de utställda föremålen eller vad som är tanken och bakgrunden till dessa, saknas.

 

Stockholmsglas

T.v: Fredrik Nielsens billackade ”Purple Pitcher” 2011 / Gunilla Kihlgrens massiva vas ”Öga II” (tillverkad hos Pino Signoretto, Murano/Venedig) väger 80 kg / T.h: Simon Klenells ”Bordsspegel” i försilvrat glas
”Glaset vill inte lämna mig. Men det händer att jag vill lämna glaset” kallar Emsé Alexander sina tuffa boxningshandskar och -boll i diamantslipat glas!
”Spy på alltihop” är titeln på Matilda Kästels karinstallation av glas, elektronik och slime (blåst av Simon Klenell och Reino Björk)
De två kristallkronorna med LEDljus: den transparenta ”Bling Bling” och den lila ”Crown Jewels of Småland” är av Anna Berglund (Orrefors/Kosta)

Mer utrymme – jämte kortfattad info! – ges dessbättre åt objekten av de tio glasformgivare med Stockholms-anknytning som kompletterar Glass is Tomorrow. Stockholmsglas kallas denna skulpturala sidoutställning.

Flavie Aud heter formgivaren bakom det smaragdgröna, ugnsgjutna kaklet ”Submerged Pigments”

 

Glass is Tomorrow & Stockholmsglas, Nationalmuseum Design @Kulturhuset t.o.m. 23 aug. Entréavgift 80 kr.

 

Begapa även denne glasmästare!