Marco Brambilla är en New York-baserad genreöverskridande konstnär med videon som medium. Hans komplexa collage har väckt mycket uppmärksamhet för sin visuella excess. I Stockholm har hans verk tidigare visats i grupputställningar på såväl Bonniers Konsthall som Kulturhuset. Nu presenterar McCabe Fine Art Brambillas första separatutställning i Sverige: installationen Apollo XVIII.
Apollo XVIII handlar om en imaginär resa till månen t.o.r. Brambilla väver samman arkivmaterial från verkliga NASA-rymdfärder med datorgenererade bilder. Ambitionen är att öppna för en omtolkning av människans relation till utforskningen av rymden i vår elektroniska tidsålder.
Under Stockholm Art Week (14–19 april) visas Apollo XVIII även offentligt på Stureplansskärmen. På Times Square i NYC kan man också se den i XXL-format.
Det kostar att bo i vår huvudstad… Häromdagen såldes 31 kvm i Vasastan för 4,6 Mkr. 148 000/kvm gör denna minitvåa till årets dyraste försålda objekt i Stockholm. Näst dyrast i år är en lägenhet på 84 kvm på nedre Östermalm vilken nyligen gick för 12,3 Mkr eller 146’ kr/kvm… Sett i detta sammanhang är ju knappt 104’ kr kvadraten rena fyndpriset! Multiplicera med 222 och du har utropspriset för det högklassiga objekt som jag bjöds in till att se i morse. En nyrenoverad och ljus, representativ hörnvåning, fyra trappor upp i hörnet Grev/Riddargatorna, ett stenkast från Strandvägen. Sex rum, varav tre i fil inklusive öppet kök, dubbla balkonger, skjutdörrar, stavparkett, väggfält, burspråk och spröjsade fönster bidrar till den stiliga sekelskifteskaraktären.
Att (inrednings)media bjuds in till lägenhetsvisning hör inte till vanligheterna. Anledningen till dagens invitation är att det är Svenskt Tenns inredningsateljé som stylat våningen på Grevgatan 9 inför försäljningen. Och detta med en eklektisk blandning av modernt och klassiskt, med föremål från såväl det egna sortimentet som NoEarlyBirds/Per Söderberg, Modernity, Cardoro och Moderna Samlare.
Priset för denna tjusiga våning är 23 Mkr – innan eventuell budstrid. Lägg på ytterligare tre och du får den inredd och klar med möbler, textilier, konst samt sängkläder. Tandborste får du hålla med själv, annars är det bara att flytta in i morgondag! Mäkleriet står Lagerlings för som visar lägenheten söndag 29 ds. För så vitt den inte redan då är såld förstås…
Senare på kvällen anordnades ett cocktailparty i bostaden till salu på Grevgatan 9. De inbjudna bjöds på läckra kanapéer och cocktails signerade Adam & Albin Matstudio respektive Erlands Kafé.
Skulle 222 kvm för 23-26 miljoner ändå innebära en alltför spartansk bostad samtidigt som du har extra mycket cashflow liggande i madrassen i dessa minusräntetider finns möjligheten att shoppa loss på ett 485 kvm stort penthouse, under produktion på Linnégatan. Den tillhörande garageplatsen är rena klippet – den får du för 350 kr/månad. Lägg bara till 83 380 000 kr och kvarten är din!
Ta ett 40-centilitersglas, fyll det till bredden med öl. Häll upp det utefter glasets sida för undvikande av skumbildning: gästen har betalt för öl, inte för skummet… Typisk fatölsutskänkning på krogen, där traditionen bjuder att fylla glaset hela vägen upp för mesta möjliga volym och valuta för pengarna. Mycket mättande kolsyra får man också och skumkronan, ja den är ju bara en onödig dekoration, eller hur? En stor stark, ska vara stor och stark, mindre smak och ge mer berusning… Och gärna så billig som alkoholskatten bara tillåter.
I länder med lång och stoltare öltraditioner än vår häller man inte bara upp sin öl ur faten i ett svep, utan ger den tid att landa i glaset för att släppa loss smakämnena i ölet, vilket ger en avsevärt generösare dryckesupplevelse. Samt en fast, härlig skumkrona att tugga i sig. En (rätt upphälld) Guinness Stout får man vackert vänta på, likaså en belgisk specialöl. För att inte tala om en tysk eller tjeckisk välhumlad pils.
Invigning av nya Bar Central i City
Någon som till fullo behärskar tekniken att korrekt hälla upp en (tjeckisk) öl är Robert ”Boban” Rudinski, krögare på Bar Central, den populära krogen vid Nytorget. Restaurangen har i dagarna tagit sitt centraleuropeiska kök och förökat sig till city, närmare bestämt till Birger Jarlsg. 41 och f.d. Museets lokaler, som helt har ritats om av inredningsbyrån Uglycute. Inbjudande! Hundra sittplatser finns i den luftiga matsalen och i dess mitt tronar en bar eller snarare en skänk där ölhantverket står i fokus.
Här kan man få sin Pilsner Urquell upphälld på inte färre än tre olika vis, för olika smaker och tillfällen:
Na Dvakrát (krispig). Det vanligaste sättet att servera pilsner i Tjeckien. Först hälls kroppen (själva ölen). 3,5 cm skumkrona adderas på slutet och hjälper till att hålla ölen krispigt.
Hladinka (len). Det traditionella sättet, där skumkronan hälls först och sedan fylls glaset gradvis från botten. Liknar till utseende Na Dvakrát, men är mjukare och rundare i smaken.
Mliko (mjölkig). Ett radikalt annorlunda sätt att servera pilsner; skumbaserad som ger en rund och krämig sötma och traditionellt avnjuts mot slutet av kvällen.
Pilsnern hälls i glas som håller fyra graders temperatur, precis som ölet. Och när glaset är tömt diskas och spolas det manuellt för att sedan ligga i en vask med fyragradigt vatten, i väntan på nästa påfyllning.
Sverigepremiär för Pilsner Urquell Tankovna
På Bar Central serveras Sveriges färskaste pilsner! Under bardisken döljer sig vårt lands första tankovna, en 500 liter stor tank fylld med opastöriserad Pilsner Urquell. Det nybryggda ölet från Plzen når sin slutdestination inom ett dygn och måste förbrukas inom tre veckor efter leverans och inom fem dagar efter första hällningen. Det är nog ingen större risk för att ölet åldras med tanke på hur god den är; fräscht, fylligt maltig med väl avrundade humletoner. En pilsälskares våta dröm!
Utställningarna kommer och går med hög frekvens på Fotografiska. Två storheter står härnäst på tur: nu på fredag Andres Serrano och veckan därpå är det Martin Parrs tur att fylla en av de stora salarna med sina fotografier. Det betyder att Herb Ritts hänger på sista veckan och har du ännu inte sett denne berömde fotografs bilder bör du skyndsamt ställa kosan mot Stadsgårdskajen, för det är en retrospektiv inte bör missas.
”Jag snubblade i princip in i fotografins värld. Jag köpte en liten kamera och åkte på semester och började fotografera mina vänner och jag gissar att jag hade ett öga för bild” har Herb Ritts förklarat sin framgång. Han hade emellertid inte bara en fallenhet för bildskapandet utan härtill en färdighet att få den han fotograferade att känna tillit och våga ”släppa till”. Ett imperativ för en god porträttfotograf, inte minst om man ska locka fram det personliga av kameraskadade celebriteter som skådespelare, artister och modeller.
Ritts verkade i gränslandet mellan mode, konst och reklam. De ikoniska porträtten på världsstjärnorna gjorde Ritts för magasin som Harper’s Bazaar, Vogue, Elle, Vanity Fair och Rolling Stone. Modefotona för Donna Karan, Calvin Klein, Versace och Giorgio Armani likaså. Liksom reklambilderna för kosmetikföretagen Chanel, Lancôme och Revlon. Alla finns de på Fotografiskas väggar. Ett hundratal utvalda verk, i sv/v, framtagna och auktoriserade av upphovsmannen, dvs. inga nya printar. Dock saknas hans likaledes stilbildande musikvideor för exempelvis Madonna, Michael Jackson, Jennifer Lopez och Chris Isaac tyvärr (vilka dock finns på Youtube).
Vid sidan av kändisporträtten var Ritts främsta utmärkande egenskap kroppsfixeringen, en besatthet i kroppens skönhet och kroppens rörelse i ljus. Erotik parad med en grafisk estetik. Statuariskt. Fast ändå är det inte lika formfulländat som i Mapplethorpes (homo)nakenstudier, tycker jag.
Titeln på utställningen, In Full Light, syftar på att nästan alla av de 105 bilderna är tagna i naturligt ljus, i det Kaliforniens dagsljuset. De få undantagen visar Ritts tillkortakommanden visavi blixtteknik. Men, de är som sagt få. Desto fler är de så välkända porträtten av Jack Nicholson, Sean Penn, Elizabeth Taylor m.fl. Här finns även den berömda gruppbilden med de fem nakna supermodellerna Stephanie Seymour, Cindy Crawford, Christy Turlington, Tatjana Patitz och Naomi Campbell.
Modeller ”i Ritts anda” och burgundiskt bubbel förnöjde förhandsvisningen…
Herb Ritts – In Full Light på Fotografiska t.o.m. 15 mars
Det är måndag och många av landets främsta krogar håller stängt. En icke obetydlig numerär av dess personal har just denna eftermiddag samlats i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm för att förhoppningsvis få höra hur namnet på just deras restaurang läses upp från scenen.
Idag utsågs de bästa restaurangerna och de största dito upplevelserna vid White Guide Gala. I samband med detta släpptes även årets upplaga, den elfte, av den vita guiden med 598 av de inalles närmare 800 testade restaurangerna. Till det finaste priset, Årets bästa restaurang, utsågs Fäviken Magasinet utanför Järpen/Åre i Jämtland.
Magnus Nilsson (och hans medarbetare) på Fäviken fick anledning att beträda Grands scen hela tre gånger under White Guide Gala. Förutom utmärkelsen som Sveriges bästa restaurang tilldelades krogen även priset för Årets serviceupplevelse. Härtill belönades den unge krögaren själv – som förste svensk – med hedersutmärkelsen White Guide Global Gastronomy Award.
Årets matupplevelse får man på Gastrologik i Stockholm, där även Operakällaren premierades, för Årets vinupplevelse. Endast två vinnare i huvudstaden, ett omvänt rekord. Desto bättre gick det för rikets andra, eller numera första matstad, Göteborg, dubbelt så många vinnare: Koka blev Årets Stjärnskott, Thörnströms kök tillhandahåller Årets ölupplevelse, Upper House Dining i Gothia TowersKaffeupplevelsen medan det nya fiskpriset, Merroir Award, vanns av Hoze. Till Malmö(s närhet) tar man sig, om man vill besöka Ambiance Restaurant i Tygelsjö, som fick priset Värt en resa.
Inför och efter prisutdelningen trängdes krogfolket, branschen, sponsorer jämte andra inbjudna på White Guide Gala med smått och gott att mumsa på och förfriska sig med.
När galan var till ända öppnade den nyssprisade Sveriges bästa restaurang, Fäviken, en tillfällig liten Stockholmsfilial – en pop-up-korvkiosk i Kungsan! De tusen medhavda korvarna gick åt i ett nafs.
Om du vill kolla in White Guide Gala 2014 klickar du… här!
Hängande Hermès-sidensjalar som mobila konstverk. Rader av den lilla svarta, såväl av Chanel som med andra etiketter. Cocktailklänningar och hellånga varianter. Kavajer, kjolar, dräkter, toppar, kappor… Accessoarer, inklusive dem som visar tidens gång. Samt de glänsande till att smycka armar, fingrar, öron och hals med… Mängder av skor förstås: pumps och flats, sandaletter, stiletter och stövletter… Och väskor, väskor, väskor: hand-, afton-, kuvert-, Kelly-, axelband-, weekendbags, koffertar… Dyr, dyrare, dyrast!
Ja, våren är här och med den vintage-auktionerna. Bukowskis har drygt 700 objekt till salu på sin Fashion & Diamonds, Stockholms Auktionsverk har hundra färre på sin Fashion. Det mesta är sig likt från tidigare auktioner, exempelvis är herrplaggen få.
Något som emellertid är nytt är Auktionsverkets presentation. Världens äldsta auktionsföretag fick i höstas nya ägare i Nordens största nätauktionshus Lauritz.com. Den första synliga påföljden av denna förändring syns just nu i den rymliga visningslokalen vid Östermalmstorg. Den har givits en ny attityd i en lyckad makeover av stylisten Fredrik Robertsson, som engagerats som utställningscurator. Han har klätt de iögonenfallande skyltdockorna i entrén, skrivit klämmiga deviser (varför på engelska?) på väggarna och färgkoordinerat hängningen av plaggen. Snyggt!
Fredrik Robertsson har inte bara pimpat Fashion-utställningen utan hans byrå Pretto PR fick också uppdraget att administrera inbjudningarna till förhandsvisningsminglet… Det vanligen förekommande, typiska östermalmsklientelet hade ersatts till förmån för en avsevärt hippare och föryngrad gästlista. Mer glamour och mindre pengar typ. Fast det kanske ändå inte spelar så stor roll för försäljningen i slutändan?
Visningarna pågår t.o.m. 8 mars (Bukowskis) resp. 9 mars (Auktionsverket). Online-auktionerna inleds 9/ resp. 10/.
Någon fotograf i vanlig mening är han knappast, Wolfgang Tillmans, utan han använder fotografi som konstnärligt medium. Fotografi med stor spännvidd, i allt från val av teknik i bildskapandet till motivval och slutlig presentation. När han i en omfattande retrospektiv ställdes ut på Moderna Museet för ett par år sedan samsades vardagsnära bilder föreställande människor och miljöer med rena abstraktioner. Från Berlins skitiga subkulturer till Hong Kongs välputsade skyskrapor, från jordbundna landskap till nattliga stjärnhimlar och in i mörkrummets kamerabefriade fotogram.
Det mest anslående med Tillmans utställning på Moderna var nog ändå hans rumsliga scenografi: en uppåt väggarna uppseendeväckande variation av format och storlek, hängningskomposition och sammanhang. Installationskonst!
Med motiveringen att ”Wolfgang Tillmans har etablerat sig som en av de mest originella och nyskapande konstnärerna i sin generation och driver ständigt det fotografiska mediet i nya riktningar” kungjorde Hasselbladstiftelsen idag att den 46-årige tyske fotokonstnären utsetts till 2015 års mottagare av det internationella priset i fotografi à 1 Mkr. Prisutdelningen äger rum i Göteborg i samband med att Hasselblad Center öppnar en utställning med Tillmans verk 1 december.
För en månad sedan, under Designveckan, fick jag tillfälle att upptäcka och beundra det bosniska möbelsnickeriets Zanats snidade trähantverk. Ett helt annat slags formande i trä ägnar sig skulptören och performancekonstnären Julia Bondesson åt. I hennes händer skapas människoliknande ledade figurer. Hon hugger, skär och snidar fram sina marionetter, och likt dockmakaren Geppetto i Carlo Collodis saga om trädockan Pinocchio som börjar leva, ger hon dem också liv (i en öm, filmad performance).
Julia Bondessons små och stora träskulpturer, anatomiskt detaljrika och sårbart uttrycksfulla, sitter och ligger på golvet i Färgfabrikens stora sal. Eller flyger som en drake med röd cape under dess höga takvalv. Kreativt ljussatta i en suggestiv scenografi, i den mörka, väldiga lokalen – som måste sägas vara stans kanske häftigaste utställningsrum. En perfekt miljö för dessa trähumanoider som sätter fantasin i rörelse. En sagovärld att förundras över utan att näsan växer.
Julia Bondesson, född 1983, och med examen från Kgl. Konsthögskolan, är mottagare av Beckers konstnärsstipendium2015. ”För hur hon med exakt lyhördhet väcker trä till liv och hur hon i detta utvecklat en unik kombination av skulptur, stillad rörelse, performance, film och dans”, som juryn motiverar det. Förutom 150 000 kr fick Julia Bondesson också denna separatutställning på Färgfabriken.
Julia Bondesson– Training Camp for the Animal Spirit på Färgfabriken t.o.m. 8 mars.
2014-års stipendiatutställning med David Molander såg ut så här.
2013-års stipendiatutställning med Sara Möller såg ut så här.