I år är det 200 år sedan Napoleon steg i land i den lilla kuststaden Golfe-Juan i närheten av Cannes vid sin återkomst från exilen på Elba och med målsättningen att återta Frankrike. Härifrån inledde han sin 100-dagars vandring upp till Grenoble. Detta jubileum kommer att uppmärksammas stort; exempelvis med fotvandringar längs Route de Napoléon samt en helt ny doft, med namnet Napoléon 2015, som parfymtillverkaren Galimard lanserar i maj.
Om dessa för året nya attraktioner informerade representanter för turistnäringen på la Côte d’Azur, Franska rivieran. Presentationen hölls i den franske ambassadörens stiliga residens, Bromska palatset, på Narvavägen. Vet inte om jag kommer att gå i Nappes fotspår eller för den delen bära hans doft, men en Antibes (Jazz à Juan)/Nice/Cannes-visit i sommar är ingalunda osannolik…
Och sen serverades det en Riviera(inspirerad) lunch…
Förra veckan pågick Formex, Nordens största fackmässa för inredningsdesign, på Stockholmsmässan. Kommande höst&vinters nyheter och trender exponerades för inrednings- och presentbranschen. Alla utställarna stod beredda att fylla sina orderblock…
Ett lämpligt tillfälle till att (redo)visa vad som gäller just nu, Design S/S 2015, alltså vårens nyheter, som presenterades i höstas hos de specialiserade PR-byråerna. Ett urval snygga/praktiska/roliga ting för hemmet vilka väcker köplusten eller inspirerar och som nu, eller inom kort, hittas i en välsorterad butik nära dig.
Iittala
Något som framkallade min mesta möjliga vill-ha-känsla var Iittalas Ruutu, en ny serie om vaser i munblåst glas, formgivna av de franska designbröderna Ronan och Erwan Bouroullec. Tio vaser i fem storlekar och sju färger som gärna låter sig kombineras. Elegant, enkelt och lyxigt!
Ruutu är finska för diamant eller ruta, vilket beskriver vasernas strikta, geometriska form som bryter mot glasmassans naturliga process. De må se enkla ut i formen, men det är bara de allra skickligaste i glasbruket som förmår producera dessa vaser. Vaserna är munblåsta i en stålform och poleras för hand. För att tillverka en enda vas krävs det sju hantverkare under ett dygns produktion på Iittalas glasbruk; samma glasbruk som f.ö. även producerar Alvar Aaltos organiska och ikoniska vas Savoy. Måhända blir även Ruutu en framtida klassiker! Priser 750–2 500 kr.
För att fortsätta med Iittala så lanserar det finska företaget inte enbart den diamantformade vasen utan även en ny, rikligt dekorerad servis, Tanssi, illustrerad av konstnären Klaus Haapaniemi och formgiven av Heikki Orvola. Inspirationen har Haapaniemi hämtat ur den tjeckiske tonsättaren Leoš Janáčeks opera Den listiga lilla räven; en sorglustig historia, som utforskar det sällsamma samspelet mellan djur och människor. Verket sätts upp på Finlands nationalopera i Helsingfors nu i januari och det är just Haapaniemi som skapat scenografin. Bra tajming! Han har följaktligen låtit de muntra innevånarna i den mystiska skogen dansa vidare på porslinet samt även kuddfodral och burkar. Skålen kostar 249 kr, tallrikarna 279/329 kr. På bilden även den glasbubbliga dessertskålen Kastehelmi, 249 kr.
Rörstrand
Mer porslin, även denna gång från finska Fiskars-koncernen, som är moderbolag till ett gäng av de kändaste varumärkena i köksskåpen. Ett av dem är det snart 300 år gamla, ”svenska” Rörstrand, som presenterar sin största designsatsning på många år: servisen Inwhite & Inblue, skapad av en vårt lands flitigaste, mångsidigaste och framgångsrikaste internationella formgivare, Monica Förster. Inspirationen till sitt blåvita (vardags)porslin i sex delar har hon funnit i servisklassikern från 30-talet, Blanche. Resultatet är en uppdatering av och hommage till Rörstrands anrika designhistoria. Snyggt, speciellt den ”blödande” färgen på Inblue. Priser från 129 kr (mugg) till 749 kr (serveringsskål).
Monica Förster vid lanseringen på Oaxen
Mer från Rörstrand, som riktar in sig på den växande skaran av tedrickare med sin nya servis SPM, där dekoren består av ett linnefärgat reliefmönster på fältspatporslin. Servisen är uppkallad efter sin formgivare, keramikern och professorn Signe Persson-Melin, 90 år. Vackert och avskalat. Priser från 199 kr (mugg/tallrik/skål) till 1 199 kr (tekanna).
Från det ljusaste till dess motsats…
Gense
Svart är det nya svarta! Åtminstone på det dramatiskt dukade bordet, med såväl svärtat porslin som bestick. Ett läckert exempel på det senare är Genses bestick Dorotea, som nu har fått ny färg: matt svart. Dorotea heter den efter den lappländska orten där Monica Förster växte upp. Jo, det är hon som har ritat besticken. Ett set om fyra Dorotea Night-bestick kostar 779 kr.
Royal Copenhagen
Och så till det svarta porslinet. Fast först en uppdaterad blå/vit klassiker…
Royal Copenhagen, synonymt med musselmålade blå blommor på vit, blank glasyr, sedan 1775. 225 år senare förde designern Karen Kjældgård-Larsen detta välkända och avhållna porslin in i samtiden genom att renodla och förstora vissa detaljer av originaldekoren. Musselmalet Mega, som den moderna versionen heter, har även den blivit en form- och försäljningsmässig succé.
Några år senare visade en av de mest ikoniska av porslinstillverkare att traditionen kan förnyas på det mest oväntade vis, då Royal Copenhagen presenterade sin Musselmalet Mega Sort, dvs. svart. Nu kommer uppföljarna, två nya serviser i mörk matt, glaserad ytfinish: Svart räfflad och Blå räfflad.
Elegant, nyrustik minimalism från Royal Copenhagen, Svart resp. Blå räfflad! Tallrikarna kostar 239/299 kr, tekannan 749 kr och muggarna 419 kr för två.
Mer av det svarta på bilderna genom Alessi: Emma Silvestris Mediterraneo fruktskål (med rödkål/druvor, ca 570 kr) och Claudia Raimondis nya bricka Joy, i emaljerad, rostfritt stål (med björnbär, ca 900 kr). De gyllene besticken är Genses Fuga Brons, formgivna av Tias Eckhoff. För den utomordentliga uppdukningen stod Trendgruppen PR!
Claudia Raimondis Joy, här i skålform (ca 625 kr)
Mycket porslin… och än mer av den varan fångade mitt intresse och gillande…
Kajsa Cramer
Efter allt detta mörker till det ljusaste ljusa… Snudd på transparenta är keramikern Kajsa Cramers handgjorda, unika föremål i serien Glow&Bloom. Brända i vitaste porslinslera, matta på utsidan, glaserade inuti. Skålar, vaser, ljuslyktor, några med dekor av växten Corocia. Priser från 150 kr för den minsta skålen till 2 800 kr för det största fatet med silver i botten. Fina!
Mitt sista porslinsval kommer som skärvor och är upphängda i en originell och rolig ljuskrona, signerad Ida Överby eller Crème de la Crème som är varumärket hennes. Återbruk är hennes credo och varje produkt, från kakfat till kuddfodral, är unik. Ljuskronan kostar ca 10 000 kr.
Fast det finns ju annat än porslin i köket…
Eva Solo
Danska Eva Solo är bra på köksdesign. En bred linje som inte bara ser bra ut utan också kommer med smarta, praktiska detaljer med multifunktion, som redskap att hänga på kastrullerna, magnetiska tillbehör, greppvänliga gratängformar, skålset med durkslag mm. På bilderna ses bl.a. nyheterna: den automatiska tvålpumpen och en behållare för disktrasa och diskborste samt kylskåpskaraffen i de nya färgerna Coffee Brown och Dusty Orange.
…
Så här såg det ut när Studio Planoform bjöd in till pressvisning för köks-, badrums- och inredningsnyheter i sitt showroom på Karlavägen. Det jag fastnade för var två av Petite Fritures produkter: bords/golvlampan Tidelight, ritad av Pierre Favresse (ca 3 100 kr) och den lekfulla, textilklädda pallen Petstools, formgiven av Hanna Emilie Ernsting. Söt! Finns i tre varianter, pris från 3 200 kr.
Hos Linum, som visade S/S15-kollektionen i sin pop-up-butik på Mäster Samuelsgatan, gick köks- & bäddtextilierna i den blekgula/gröna/off-white färgskalan, som återkom på det somrigt dukade bordet. Enfärgat, randigt samt i nya mönster.
Även Åhléns visade enfärgat i varma färger, ränder och zig-zack-mönster i sin inredningskollektion 60-talsinspirerade Scandinavia Tribute för våren.
Ränder går ju att variera i all orändlighet. En som lyckats rändera sin frotté extra snyggt är Craft Collective. Vävda i Turkiet av ekologisk bomull och med handknutna fransar. Pris ca 300 kr för en handduk till ca 550 kr för ett badlakan.
Ett par armaturer måste ju också få vara med på denna plockblogg. Som nya Edison i råmässing, formgiven av Sabina Grubbeson för Belysningsfabriken Konsthantverk. Ca 1 850 kr.
Samt Attention, en, ja flera som synes, justerbar(a) takspot(ar) av Gustav Carlberg, som ställde ut på Designgalleriet i höstas. Enkel men mångsidig, gärna i grupp!
Bokstäver är vad danska Design Letters sysslar med; bokstäver på skrivbordstillbehör, leksaker för barnkammaren samt kökspryttlar i textil och porslin. Typografin är till del arkitekten och formgivarlegenden Arne Jacobsens, något han ursprungligen ritade för skyltar i Aarhus stadshus. Bra presenter till bokstavstrogna typografikramare! Här i kombination med lakrits.
Slutbilden för detta urval av vårens designnyheter får bli ett tjusigt stilleben, där flaskan står i centrum. Den heter Leo och är den enda av designföretaget Alessis alla världsberömda produkter som ägaren Alberto Alessi – sonson till grundaren Giovanni Alessi – själv formgivit, härtill inspirerad av Leonardo da Vincis konst. Flaskan innehåller La signora Eugenia e il passero solitario, som betyder Fru Eugenia och den ensamma sparven, och som är – ett vin! Ja, egentligen tre viner: en Pinot Noir (€110), en Chardonnay (€160) samt en Amarone (€220), vilka produceras i norra Italien på Alessis vingård Cascina Eugenia. Har tyvärr inte smakat, men med tanke på priserna så kan man anta att Leo kostar mer än Eugenia… (Vinet finns ej på SB, utan säljs på nätet)
”Det är ingen berättelse eller redovisning, utan snarare en prekär situation. För mig står konstverket för en motståndshandling, ingen förståelse, ingen användbarhet, men förundran och ett omskakande ifrågasättande. Något historiskt avgörande hände när målningen lyftes ur sin ram och skulpturen lyftes ned från sin sockel…”
Konstnären framför konsten sin
Så beskriver Håkan Rehnberg själv sin nya utställning Dubbel scen på Moderna Museet. Tio nya, koloristiska målningar och tre minimalistiska metallskulpturer. Målningarna, obetitlade och i storlek större, är utförda på sandblästrade akrylglasskivor, med oljefärg och målarknivar. Den våta färgen har lagts på fläckvis och fragmentariskt och i flera lager över hela ytan, sedan har partier frilagts med palettkniv ända in i grunden. Ett omvänt och baklänges arbetssätt; målningen skapas följaktligen genom att färgen tas bort och flyttas runt. Allting utförs under en sammanhållen akt för att ”dröja kvar en stund i den egna oenigheten”. Resultatet är en serie intensiva och upplösta bilder som lockar blicken och triggar fantasin.
Måleri värt att titta närmare på
De stora, strama skulpturerna, eller rumsliga objekten kanske är en bättre benämning, har arkitektonisk hållning, med sina sammanfogade aluminiumprofiler som något slags prefabricerade byggelement. Den minsta av de tre, som bär den avväpnande titeln Den ihopvikta paviljongen/Ett övergivet projekt 2006-2014, blev min utställningsfavorit, tack vare den lilla träkilen som håller ihop det hela. Som hämtad ur ett platt paket från Ikea!
Kilbild
Håkan Rehnberg – Dubbel scen på Moderna Museet, Stockholm t.o.m. 12 april
Konstnären och landets samlade (huvudsakligen manliga) kritikerkår, vid pressvisningen
Den täcker en yta på nästan två kvm, väger ca 15 % av kroppens vikt, innehåller en tredjedel av dess vatten och över hälften av dess fett. Den fungerar som fysisk och kemisk barriär mot omgivningen. Den hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå och den bildar D-vitamin med solens hjälp, samtidigt som den skyddar kroppen mot dess skadliga, ultravioletta strålning. Den fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta. Och så kan den signalera till omgivningen, till exempel genom att rodna när man blir generad. Huden, kroppens största organ! Den finns i olika varianter: ”normal”, fet, torr och något som kallas mogen, en ämabel omskrivning för åldrande.
Med huden följer hudvårdsprodukter; många, många burkar, flaskor och tuber med allt från skrubb till serum och som inte bara ger huden det den behöver(?) utan även badrumsskåpet dess väldoftande interiör.
En som blandat hudkrämer i hela 75 år är hudvårdsbolaget ACO (Apotekens Composita), som introducerades 1939 som varumärke för de svenska apotekens egna produkter. I samband med jubileet bytte man nyligen PR-byrå och bestämde sig för att satsa på en rejäl ansiktslyftning av märket. Igår presenterades ”det nya ACO” under festliga former i Berns Röda rummet med såväl ny formula (som det heter på kosmetiklingo) som en helt ny formgivning på ett 40-tal produkter inom segmenten Daily Care och Anti Age.
Tutu & Hatt
Under lanseringstillställningen undfägnades det dans i tutuer, bubblade cocktails och god mat – som alltid – från Berns Asiatiska.
Cava med granatäpple resp. St. Germain-likör och myntablad. Nr 2 godast.(Alltid) god mat från Berns Kinesiska – godare än fotoljuset gör gällande…
Nu hoppas jag bara på att gåvopåsen med burkarna med ACO Ultra Soft Cleansing Milk, Anti Age Lifting Day Cream och Filling Night Cream 40+ gör jobbet och att jag snarast inte bara återfuktas utan även att åldrandet hämmas – och gärna går i retur, tack! – samt att min hud strålar i kapp med aftonstjärnan.
Laxtartaren var godast i den inte helt lyckade förrättskombon, som sänktes av den obegripliga, stelnade osten – riktigt cheesy. (Den frysta?) hälleflundran hade mått bra av att ligga kvar på hällen en stund till, på lägre temperatur…
På återfärden var det den östersjökryssklassiska buffén som gällde – här ett par av mina tallrikar…
Underhållningen…
ombord Viking Line M/S Gabriella: dansant i Fun Club och en – bra! – Elvis-look-alike/Johnny Cash-sound-alike i Puben… Samt sprit och folk!
Allt medan det blåste halv storm på Ålands hav så det gällde hålla i glasen. När morgonen randades var Östersjön dock åter lugn…
Familjefrukost med utsikt över Stockholms skärgård
Av Helsingfors
stad såg jag föga denna gång, tyvärr. På en 40-timmarskryssning tillbringas 33 timmar ombord, medan vistelsen på land var reserverad för mässbesöket på Matka. Här i alla fall en bild på inloppet.
På andra sidan havet, i Helsingfors mässcentrum, Messukeskus, äger Nordens största resemässa, Matka Nordic Travel Fair, rum. Årets upplaga mönstrar utställare från 86 länder, från Finlands inhemskheter till dess närområde och vidare till Fjärran Östern, Karibien och Sydamerika. Ca 70 000 besökare, varav en fjärdedel är branschfolk, journalister och bloggare, väntas under de fyra dagarna. Själv är jag här för första gången.
På Matka blandas B2B med lättsammare inslag av färggrann etnicitet… Som exempelvis thailändskt blommåleri, hieroglyfer på papyrus samt orientalisk dans. Och livemusik av nationalkompositören Jean Sibelius – en av tre 150-årsjubilérande kulturpersonligheter som värdlandet lockar sina turister med 2015. De andra två är konstnärerna Akseli Gallen-Kallela och Pekka Halonen.
Jag kan konstatera att svenska språkets ställning på Matka 2015 är svag, för att inte säga osynlig. En internationell resemässa, med många utländska besökare, borde åtminstone ha en tvåspråkig utställningskatalog, men Mondo som den heter, är endast på finska.
Kryssningen över Östersjön som tog mig till (och från) Matka Nordic Travel Fair i nästa inlägg.
Middag på restaurangen högst upp i Panorama Tower vid Augustusplatz:
Biff tartar, marinerade skogsbär, äggula cannelloni / Oxfilé med aprikossenapschutney, auberginepuré, friterad sötpotatis / Crème brûlée på aprikos, mascarponeglass, hallon och yoghurt
Utsikten bättre än maten…
Lunch på Restaurant Stelzenhaus, Leipzig-Plagwitz (i närheten av Spinnerei):
Pumpasoppa med bacon / Grillad lax med kastanjerisotto / En god pils från Dresden
Middag på Restaurant Weinstock, Markt:
Piccata Milanese, tagliatelle
Ja, det var väl just allt jag hann med under min korta Leipzig-vistelse. Återkommer gärna, inte minst till Spinnerei. Och gärna när det inte regnar så mycket. Auf Wiedersehen!
Så här fluffar man till kuddarna på Hotel Days Inn Leipzig City Centre
Leipzig är idag är en av få ekonomiskt framgångsrika städer i östra Tyskland; man talar om ”Hajpzig” och om ett nytt lill-Berlin. Till skillnad från den kroniskt finansiellt trängda stora Berlin (20 mil nordost) har man god ekonomi, bland annat tack vare att ett par bilfabriker har öppnat produktionsanläggningar här. Ordning i finanserna har också fört med sig etablerandet av ett ambitiöst konstutställnings- & gallerikluster som håller till i en fd. jättelik bomullsfabrik, LeipzigerBaumwollspinnerei. Detta är Leipzigs unika utropstecken, värd en egen resa till stadsdelen Plagwitz!
Från bomull till kultur: 100 konstnärsateljéer, 11 gallerier, ett internationellt dans- och koreograficentrum, målarskolan kring Neo Rauch och en hel del till har tagit plats i detta före detta bomullsspinneri, som en gång var Europas största. Idag är denna fabriksstad en av de intressantaste produktions- och utställningsplatserna för samtida konst och kultur och en mötesplats för arkitekter, designers, smyckes- och modeskapare och konstnärer.
Här några av de aktuella utställningarna på Leipziger Baumwollspinnerei:
Rémy Markowitsch ”Julien”, Galerie Eigen+Art. Actionmåleri baserad på Gustave Flauberts novell om medeltidslegenden Saint-Julien 1’hospitalier.
I oktober var jag i Leipzig och Berlin för att göra research inför den radiospecial jag skulle sända på 25-årsdagen av Murens fall. Besöket i Leipzig varade endast ett par dagar och fokus låg sålunda på den sk. fredliga revolutionen. Schemat var komprimerat och så mycket tid över till annat fanns inte. De få stunder jag ändå fick kommer här i bilder…
Det regnade vid ankomsten…
Leipzigs central torg, Augustusplatz, med konserthuset Gewandhaus, i bakgrunden på den högra nedre bilden
Ingen annan stad i Europa lär ha så många sammanhängande arkader och innergårdar som Leipzigs centrum, de äldsta så gamla som 500 år. Bilden högst upp visar Steibs Hofs prakt.
Speck’s Hof med Hansa HausCafé Kandler, Speck’s Hof
Medan regnet bara öser ned är det lika så gott att söka skydd i det anrika, jugendinredda Kaffeehaus Riquet för en Einspänner, dvs. kaffe med vispad grädde och körsbärstårta (med ett krokodilgap).
Einspänner: Kaffee mit Schlagsahne im Glas serviert (€3)Envar sin egen bänk
I den gamla kyrko- & kulturstaden Leipzig blandas den fridfulla småstadskänslan med en unik musiktradition. Staden har hyst mången berömdhet genom århundradena: Richard Wagner, Felix Mendelssohn, Gustav Mahler, Robert & Clara Schumann samt Martin Luther, Johann Wolfgang Goethe och Friedrich Schiller, för att nämna de största namnen. Och så Bach förstås!
Musikaliska pilgrimer får mer Johann Sebastian för sina pengar i Leipzig än på någon annan destination. I Thomaskyrkan, den 800 år gamla gotiska hallkyrkan, var Bach kantor och körledare 1723-1750 och komponerade här sina största mästerverk. Här ligger han också begraven.
Wurst für AlleGammal tradition & nyare… Zum Arabischen Coffe Baum har serverat kaffe sedan 1711, vilket gör det till ett av Europas äldsta kaffehus
Allvar på lek. Wolfgang Mattheuers bronsskulptur ”Jahrhundertschritt” (1984). En allegori av Tysklands frenetiska historia. Figuren med sitt lilla huvud verkar springa framåt och visar samtidigt den kommunistiska näven och Hitlerhälsningen.
I nästa inlägg: LeipzigerBaumwollspinnerei, den f.d. bomullsfabriken som blivit ett kreativt konstcentrum.
